10+1 fakta om flyktingläget i världen
Kriget i Ukraina har fört med sig en ny flyktingkris i Europa, men de kriser som existerat innan kriget har inte försvunnit någonstans. Vi listade 10+1 fakta, saker som är bra att komma ihåg när det gäller flyktingläget i världen.
1. Det finns massor av flyktingar
Fler människor än någonsin har tvingats lämna sina hem: i slutet av år 2020 hade 82,4 miljoner människor tvingats på flykt. Redan då hade antalet fördubblats under de senaste tio åren. I praktiken lever en procent av världens befolkning mot sin vilja någon annanstans än hemma. 26,4 miljoner av dessa flyktingar har tvingats lämna sina hemländer. Eftersom siffrorna är från 2020 inkluderar de inte dem som flytt kriget i Ukraina. Antalet flyktingar som lämnat Ukraina var i mitten på april 4,5 miljoner och antalet interna flyktingar är ännu större.
2. Människor drivs på flykt världen om
I slutet av 2020 kom ungefär två tredjedelar av världens flyktingar från bara några länder: Afghanistan, Kongo-Kinshasa, Myanmar, Sydsudan och Syrien. Europa har under de senaste åren närmast tagit emot flyktingar, men flyktingkrisen som fått sitt ursprung i kriget i Ukraina är väldigt stor och snabb, också på en världshistorisk skala.
3. Människor drivs på flykt av olika orsaker
Den mest synliga orsaken att lämna sina hem är ett krig eller en väpnad konflikt. Förutom det kan en allt värre klimatkris och naturkatastrofer kan göra områden obeboeliga, åtminstone för stunden. Det syns till exempel under den pågående torkan i Östafrika. Också politik kan driva människor på flykt. Miljontals människor har till exempel lämnat Venezuela på grund av finanskrisen och människorättsbrotten där. En kris är inte alltid riktad mot hela befolkningen, utan den kan rikta sig mot en specifik folkgrupp, som sexuella minoriteter.
4. Utvecklingsländer tar emot mest flyktingar
Många av länderna som tar emot mest flyktingar är utvecklingsländer och länder med en skör demokrati. I Afrika ligger Uganda mitt bland konflikter och naturkatastrofer och landet tar emot flyktingar från bland annat Kongo-Kinshasa, Sydsudan, Burundi och Etiopien. Libanon, som själv hamnat i kris, står värd för en betydande del av de syriska flyktingarna. Länder som tar emot flyktingar behöver stöd från det internationella samfundet för att kunna erbjuda tillräcklig hjälp, både åt sina egna medborgare och åt flyktingarna.
5. Alla flyktingar bor inte i tältläger
De bilder vi ser på flyktingar är ofta från flyktingläger. Det kan ge en ensidig och felaktig bild, eftersom största delen av världens flyktingar bor i städer. Dessutom finns det i många delar av världen områden där flyktingar bosatt sig, som sedan blivit permanenta tätorter. I Uganda får flyktingar en liten tomt och rättighet att arbeta, gå i skola och använda social- och hälsovårdstjänster.
6. Kvinnor, barn och sårbara grupper är speciellt utsatta
I kriser riskerar speciellt kvinnor och barn att bli utnyttjade. Också människor som är beroende av andra människors hjälp, som åldringar och människor med funktionshinder, är i sårbar position. De behöver beskydd, så att de inte blir offer för till exempel människohandel.
7. Flyktingbarn och -ungdomar kan bli förlorad generation
Av alla som drivits på flykt är 40 procent barn. Om deras skolgång avbryts på grund av att de tvingats lämna sina hem kan de falla flera år efter i inlärningen. Det, i sin tur, gör att det senare blir svårt att utbilda sig och hitta ett arbete att livnära sig på. Också tron på framtiden är viktig. Utan det riskerar barn och unga att rekryteras och radikaliseras av terroristorganisationer.
8. Man kan också vara på flykt i hemlandet
Över hälften av dem som tvingats lämna sina hem är nu flyktingar i sina hemländer. De har stannat kvar i sina hemländer men kan inte bo på sin hemort. En konflikt eller en naturkatastrof kan ha gjort det omöjligt att bo på hemorten, medan andra delar av landet kan vara relativt trygga att bo i. Många flyktingar vill stanna nära sina hem och undviker därför att fly till sina grannländer. Drömmen kan vara att få återvända hem möjligast snabbt.
9. En del kriser pågår i årtionden
Konflikter drar ut på tiden, återuppbyggnad efter en naturkatastrof kan räcka längre än väntat och politisk förföljelse kan fortsätta också efter att regeringen bytts ut. Till exempel skulle FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) bara vara ett tillfälligt hjälpmedel, men organisationen har existerat i över 70 år.
10. Också de som hjälper lider av resursbrist
Solidariteten gentemot de Ukrainska flyktingarna har varit exceptionell och hjälporganisationerna har fått betydande gåvor både av företag och privatpersoner för att kunna hjälpa ukrainarna. Organisationerna är ändå oroliga över att sådana pengar som tidigare lovats till viktiga biståndsprojekt nu kan flyttas till försvarsbudgeten eller till Ukraina. Bristen på hjälp på andra håll i världen gör kriserna svårare och kan leda till global instabilitet. Investeringar i att förebygga klimatkrisen är också viktiga, eftersom det genom klimatåtgärder går att minska antalet människor som drivs på flykt, eller i vissa fall undvika det totalt, genom att se till att områdena är livsdugliga.
+1. Flyktingar är i kärnan av Kyrkans Utlandshjälps verksamhet
Ett av Kyrkans Utlandshjälps viktigaste teman är utbildning. Att erbjuda utbildning åt flyktingar är en betydande del av organisationens verksamhet. Kyrkans Utlandshjälp anser att barn och unga måste få fortsätta sin utbildning, också i krissituationer. Därför stödjer organisationen utbildning också i etablerade flyktingsamhällen, för att erbjuda en yrkesutbildning som siktar på att hitta jobb eller starta eget företag. Förutom utbildning är Kyrkans Utlandshjälps arbete centrerat kring att trygga sitt uppehälle samt fredsarbete.
Källor: Kyrkans Utlandshjälps landsrepresentant i Uganda Wycliffe Nsheka, chefen för Kyrkans Utlandshjälps påverkansarbete Tapio Laakso, FN:s Global Humanitarian Overview
Text: Anne Salomäki
Illustration: Carla Ladau
Översättning: Björn Udd