År 2015 blev utvecklingssamarbetet och den humanitära hjälpen föremål för mer uppmärksamhet än någonsin tidigare.
På våren skälvde jorden i Nepal med katastrofala följder. När sommaren stod för dörren meddelade Finlands regering att den med hård hand skär ner anslagen för utvecklingssamarbete. Med hösten kom nyheterna om nöden hos dem som flyr till Europa och om hur antalet flyktingar snabbt ökade.
Kyrkans Utlandshjälps svar var att ta en aktiv roll i diskussionen om följderna av de sänkta anslagen och om asylsökandenas rättigheter.
De sänkta anslagen ledde till att utvecklingsprogram avslutades, ett fältkontor stängdes och till att personal sades upp. I fem länder tvingades vi avsluta vårt arbete helt.
Hjälpbehovet är större än någonsin. Man borde satsa mer än tidigare på att utveckla flyktingarnas hemländer och göra dem stabile.
Men inget ont som inte för något gott med sig. Regeringens beslut att investera i att främja utvecklingsländernas privata sector gav även medborgarorganisationerna nya möjligheter att utveckla nya finansierings- och verksamhetsformer. Utlandshjälpen antog utmaningen och började skapa en ny sorts investeringsfond för att stöda utvecklingsländernas små och medelstora företag.
De asylsökande överraskade Finland och hela Europa. De cirka 35 000 asylsökandenas ankomst väckte i finländarna en lust att hjälpa, men framkallade tyvärr också hatprat och motstånd. Kyrkans Utlandshjälp startade åter upp sitt arbete i Europa och Finland.
I programländerna fick Utlandshjälpens verksamhet åter en gång stort erkännande av hjälpens mottagare, mottagarländernas myndigheter och finansiärerna. Den snabbhet med vilken Utlandshjälpen byggde provisoriska skolor för 17 000 barn i Nepal fick mycket uppmärksamhet. I Somalia deltog vi i 36 regional fredprocesser och hade en viktig roll i grundandet av en federal administration i mellersta Somalia. I Uganda startade vi ett projekt för specialundervisning av handikappade flyktingbarn och öppnade en yrkesskola för unga flyktingar.
I enlighet med vår strategi är våra verksamhetsländer bräckliga och utmanande. Ofta arbetar vi i lander där andra aktörer och organisationer knappt syns till. Vi tackar våra anställda för våra framgångar. Vi vill också varmt tacka alla bidragsgivare och alla frivilliga i våra nätverk.
Jouni Hemberg Verksamhetsledare
Översikt 2015
JANUARI
Verksamheten i Eritrea utvidgas då vårt arbete med att stöda lärarutbildningen börjar vid alla pedagogiska institut. Arbetet görs sida vid sida med lokala utbildare. Nyskapande arbetsmetoder stärker de blivande lärarnas yrkesidentitet i landet som har en skriande brist på kompetenta lärare.
FEBRUARI
I Kambodja börjar landets första utbildning i elevhandledning. I Kyrkans Utlandshjälps pilotprojekt får lärare utbildning av Lärare utan gränser -nätverkets volontärer. Volontärerna tar också, tillsammans med landets undervisningsministerium, fram en handbok i elevhandledning.
MARS
Kyrkans Utlandshjälp startar sin kampanj som fokuserar på arbetet mot ungas våldsfrämjande radikalisering. Som en del av kampanjen startas fotbollslaget Peace United. Lagkaptenerna Aki Riihilahti och Laura Österberg Kalmari samt redaktören Kaj Kunnas besöker flyktinglägret Zaatri i Jordanien och bekantar sig med Utlandshjälps arbete.
APRIL
Den 25 april inträffar en förödande jordbävning i Nepal. Kyrkans Utlandshjälp påbörjar omedelbart hjälparbetet och levererar tält, filtar och mat och hushållsartiklar som nödhjälp. Arbetet med att stöda utbildningssektorn påbörjas snabbt. Utlandshjälp bygger 170 tillfälliga skolbyggnader i Nepal och förser dem med skolmaterial och virareutbildar lärarna så att de kan möta förhållandena efter jordbävningen.
MAJ
Priser! Kyrkans Utlandshjälp får det bästa helhetsbetyget i marknadsundersökningsföretaget Taloustutkimus jämförelse av organisationers kommunikation. Dessutom får Utlandshjälpens Årsöversikt 2014 ett hedersomnämnande i revisionsföretaget PwC Finlands tävling Öppen rapport.
JUNI
Finlands nya regering besluter att skära ner medlen för utvecklingssamarbete med 45 procent fram till år 2016. Kyrkans Utlandshjälp kampanjar för att Finland ska bära sitt internationella ansvar. Finländska organisationer samlar över 40 000 namnteckningar för utvecklingssamarbetet, och demonstrerar gemensamt mot nedskärningarna.
JULI
Vi deltar, i samarbete med Kyrkornas Världsråd, KFUK och ACT-alliansen, i planeringen och genomförandet av den nya utbildningen Påverkansarbete för kvinnornas rättigheter i trosbaserade organisationer.
AUGUSTI
I augusti blir flyktingsituationen mer akut. Via samarbetspartner i Ungern, Serbien och Grekland börjar Kyrkans Utlandshjälp hjälpa människor som flytt till Europa. En medelinsamling startas för hjälparbetet. Utlandshjälpen kräver att Europeiska unionen säkerställer att flyktingarnas mänskliga rättigheter förverkligas.
SEPTEMBER
I Helsingfors undertecknar Centralafrikanska republikens undervisningsminister Elois Anguimate ett samarbetsavtal mellan landets undervisningsministerium och Kyrkans Utlandshjälp. Samarbetets mål är att stärka Centralafrikanska republikens utbildningssystem och utveckla god förvaltning.
OKTOBER
Samarbetet med ett företag som upprätthåller flyktingförläggningar startar. Tillsammans med nätverket för religiösa och traditionella ledare stöder Kyrkans Utlandshjälp församlingar, religiösa samfund och mångkulturella föreningar att utveckla sin verksamhet för att stöda de asylsökande. Ett av resultaten är ett gemensamt fotbollslag för finländare och asylsökande.
NOVEMBER
Världens ledande experter på freds- och försoningsarbete samlas till konferensen Nationella Dialoger i Helsingfors. Den för samman samfund från länder som är mitt i förändringsarbete eller lider av konflikter för att diskutera hur man bäst kan stöda de nationella fredsprocesserna.
DECEMBER
Vid kontoren i Haiti och Somalia testar Kyrkans Utlandshjälp ett nytt system för att behandla klagomål. Målet är att främja att stödmottagarnas rättigheter förverkligas, stöda riskhantering och kvalitetsutveckling samt att tidigt kunna ingripa vid eventuella missbruk.
Trots nedskärningarna i anslagen för utvecklingssamarbete var fjolåret det bästa någonsin sett till de ekonomiska resurserna. Regeringens nedskärningar rör år 2016:s budget och när det gäller övriga ekonomiska resurser var utvecklingen fortsatt gynnsam. Samarbetet med internationella finansiärer fortsatte och verksamheten växte.
Räkenskapsåret 2015 uppvisar ett överskott på 109 000 euro. Det egna kapitalet var 5,8 miljoner euro. De kortfristiga fordringarna var 1,5 miljoner euro. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 15,4 miljoner euro. Av den summan utgjordes 3,9 miljoner euro av riktade donationer till katastrof- och återuppbyggnadsarbete samt till Kvinnobanken. 9,3 miljoner euro utgjordes av olika finansiärers förskottsbetalningar till projekt.
Intäkter
Räkenskapsårets intäkter var 42,7 miljoner euro, jämfört med 33,9 året innan. Ökningen var alltså 16,4 procent. Medelanskaffningens intäkter var 33,8 miljoner euro.
Utgifter
År 2015 använde Kyrkans Utlandshjälp 42,6 miljoner euro till det internationella biståndsarbetet och funktionerna i hemlandet. Driftkostnaderna var 15 procent högre än året innan. Utgifterna för biståndsarbetet var 36,4 miljoner euro. Summan inkluderar 3,4 miljoner euro för planering och uppföljning av programmen. Utgifterna för biståndsarbetets stödfunktioner, den allmänna administrationen och medelanskaffningen var 6,2 miljoner euro.
Internrevisionen ger transparens
Internrevisionen är en oberoende och objektiv utvärderings- och säkerhets- samt konsultverksamhet vars uppgift är att skapa mervärde för Stiftelsen Kyrkans Utlandshjälp och att förbättra verksamheten.
Internrevisionen hjälper Stiftelsen och dess ledning att nå målen genom att erbjuda ett systematiskt sätt att utvärdera och utveckla tillsyns-, lednings- och förvaltningsprocesserna och riskhanteringens effektivitet.
Den framtida utvecklingen
De globala strukturella förändringarna i utvecklingssamarbetet kommer att påverka verksamheten mycket de kommande åren. Det gäller att hitta nya sätt att jobba och nya finansieringsinstrument. Till exempel kommer prioriteringen av finansiering från den privata sektorn att fortsätta och utvidgas för en del länders del.
Utlandshjälpen måste i sin verksamhet kunna visa upp det mervärde man skapar och den erfarenhet man har av arbete i utvecklingsländerna, speciellt i bräckliga förhållanden.
I fjol gjorde Utlandshjälpen en mellanutvärdering av sin nuvarande strategi och påbörjade planeringen av en ny. Den kommande strategin börjar förverkligas 2017. Mellanutvärderingen och planeringsprocessen har båda visat att den tematiska specialisering som Utlandshjälpen valt kommer att fortsätta i samma riktning.
Vid sidan av de länder där Utlandshjälpen har stadigvarande verksamhet bör man även kunna anpassa sig till förändringar tematiskt, geografiskt och organisatoriskt.
Vårt arbete
Rätten till utbildning
Rätten till utbildning av god kvalitet blev fjolårets tema. Utlandshjälpen har utvecklat och förverkligat metoder för att säkerställa att utbildningens kvalitet höjts, vid sidan av själva tillgången till utbildning.
Att utbilda lärarna är ett av de viktigaste sätten att garantera att undervisningens kvalitet utvecklas. Den utbildning lärare fick i katastrofsituationer fokuserade på det psykosociala stödet som en del av skolarbetet samt på att använda elevcentrerad undervisning.
Utlandshjälpen har också fortsatt att utveckla yrkesutbildningens kvalitet. De viktigaste målgrupperna är unga och kvinnor. I projekten försöker man integrera metoder för studiehandledning samt praktik på arbetsplatserna. Samarbetet med arbetsgivarna intensifieras och man försöker hitta olika möjligheter för sysselsättning.
I Uganda startades år 2015 ett pilotprojekt som undersöker möjligheterna att samarbeta med företag. Utlandshjälpen fortsatte stöda undervisningssektorn i bräckliga stater som Eritrea, Centralafrikanska republiken, Kambodja och Haiti.
Behovet av att utveckla yrkesutbildningen vid sidan av grundskolan är uppenbart. Utlandshjälpen arbetar mer och mer med programländernas undervisningsministerier och stöder utvecklingen av ländernas hela utbildningssektor. Till exempel fokuserade vårt arbete i Eritrea på att tillsammans med tre finländska universitet utveckla lärarutbildningen. Också i länder som Haiti, Kambodja, Nepal och Centralafrikanska republiken görs arbete för att utveckla utbildningssektorn.
Tiotals volontärer från nätverket Lärare utan gränser arbetade i de humanitära programmen och utvecklingsprogrammen.
Att starta upp tillfälliga skolor samt planera och bygga skolor som klarar av katastrofer är fortfarande en central del av Utlandshjälpens humanitära arbete i Centralafrikanska republiken och Nepal.
Rätten till fred
År 2015 gav Kyrkans Utlandshjälps fredsarbete goda resultat på global, nationell och lokal nivå. I synnerhet i Sydsudan, Kenya, Somaliland och Puntland samt i Centralafrikanska republiken nåddes konkreta resultat när det gäller fredsavtalen och försoningsprocesserna. Med Utlandshjälpens stöd skapades till exempel en federal administration i mellersta Somalia.
För att lyckas har det bland annat varit avgörande att samarbeta med ländernas diaspora och att anställa personal med olika bakgrund.
Fredsmäklingsnätverket för religiösa och traditionella ledare, som grundat på initiativ av FN, utvidgade sin verksamhet år 2015. Utlandshjälpen verkar som nätverkets sekretariat.
Centrala aktörer på området har anslutit sig till nätverket vilket höjt förväntningarna på det. Både Finlands utrikesminister och FN:s generalsekreterare har betonat nätverkets positiva betydelse.
Sekretariatet arbetar i synnerhet med att stöda det konkreta fredsarbetet och med de utmaningar som våldsam extremism för med sig. Sekretariatet lyfter också fram kvinnornas och de ungas roll i frågor som rör religion och fred.
I december i fjol ordnade nätverkets sekretariat, tillsammans med Schweiz utrikesministerium, en utbildning om religioner och fredsmäkling för FN-personal. Kursen fick ett mycket gott mottagande och utbildningskonceptet vidareutvecklas i år.
Samarbetet med Finlands inrikesministerium för att förebygga våldsam extremism fortsätter också.
Rätten till utkomst
Tyngdpunkten i arbetet håller på att flyttas till andelslagsverksamheten och till att främja kvinnornas och de ungas företagande. I Kambodja, Myanmar och Nepal i Asien satsade vi mycket på att utveckla landsbygdens näringsliv och småföretagande, med andelslagen och kvinnorna i en central roll. Även ungdomarna håller på att bli en viktig målgrupp för arbetet för utkomstmöjligheter.
Arbetet med att främja småföretagande och sysselsättning efter yrkesstudier knyter på ett fruktbart sätt samman temana utbildning och utkomst. Det här utvecklades under året i bland annat östra Kongo och Uganda.
Satsningen på kvinnornas företagande fortsatte och fick nya former: Skills Donation- och mentorprogrammet, som tagits fram med Kvinnobankens utvecklingsgrupp, startar år 2016.
Utlandshjälpen verkar på områden som är konfliktutsatta och sårbara för naturkatastrofer. Det tog sig konkreta uttryck under år 2015.
Bland annat ebolaepidemin i Västafrika, oroligheterna i Sydsudan och jordbävningen i Nepal orsakade stort mänskligt lidande och materiell förstörelse, raserade livets grundförutsättningar samt orsakade avbrott i vårt arbete där. Det här märks i ett växande behov att förena det humanitära arbetets och utvecklingssamarbetets metoder och så kallat kontinuitetstänkande för att trygga utkomstmöjligheterna och en snabb återhämtning också i krissituationer.
Kyrkans Utlandshjälps snabba och effektiva agerande för att resa tillfälliga skolbyggnader fick tack i Nepal.
I de historiskt kraftiga jordskalven i april och maj förstördes, förutom nästan en miljon hem, fyra tusen skolbyggnader. Eftersom det är viktigt för barnen att kunna återvända till skolan så snabbt som möjligt beslöt Utlandshjälpen att börja bygga tillfälliga undervisningslokaler i katastrofområdet.
Materialet man valde var lokal bambu.
Utlandshjälpen byggde trygga klassrum med stomme av bambu för nästan 20 000 elever endast ett par månader efter jordbävningarna i Nepal. Där det behövdes byggdes även toaletter och platser för handtvätt.
De tillfälliga skolorna planerades så, att elever och lärare som är rädda för nya jordbävningar tryggt kan vistas i dem.
Byggnadsarbetet var utmanande. Efterskalven skakade Nepal med jämna mellanrum. Jordskred försvårade trafiken och transporten av byggmaterial. Eftersom många av skolorna finns i avlägsna bergsområden måste man ta hjälp av bärare.
Lika viktigt som en trygg skolbyggnad är det psykosociala stödet till de som upplevt en jordbävning. Lärarna fick utbildning i hur man använder Unicefs undervisningsmaterial och i hur man ger psykologisk första hjälpen. Utlandshjälpen ordnade också, i samarbete med Nepals undervisningsmyndigheter, fortbildning för lärare i hur man möter situationen efter ett jordskalv.
Odlingsskolorna gjorde tillgången till mat tryggare I Sydsudan
Baba Korok med intyget som visar att han deltagit i jordbruksutbildningen.
I konfliktdrabbade Pibor I delstaten Jonglei I Sydsudan förbättrade Kyrkans Utlandshjälp på ett hållbart sätt tillgången till mat för återvändande flyktingar och de som bott kvar i området. I det första skedet gavs mathjälp och man delade ut köksredskap, frön och arbetsredskap. Man erbjöd också kort utbildning i jordbruk.
I det andra skedet skapades 20 fältskolor där 300 odlare fick handledning i odlingsmetoder och ransonering av utsädet så att de kan odla och även klara eventuella perioder av torka och översvämningar.
Hjälp till flyktingar i Europa
Kyrkans Utlandshjälp gav humanitär hjälp till flyktingar i Ungern, Serbien och Grekland. Med hjälp av donationer kunde man dela ut bland annat filtar, livsmedel, dricksvatten, mjölk till barn, paket med underkläder, vinterkläder och skor. Det byggdes också toaletter och duschar.
Utlandshjälpen stödde flyktingarna i Europa via tre systerorganisationer: ungerska Hungarian Interchurch Aid, serbiska Philantropy och grekiska Apostoli.
Den humanitärä hjälpens mål 2015
Mål
€
Angola & Kambodja - Humanitär minröjning
716 000
Centralafrikanska republiken - Stöd för utbildning
1 052 000
Demokratiska republiken Kongo - Livsmedelstrygghet och utkomst
577 000
Jordanien - Utbildning och psykosocialt stöd för syriska flyktningar
679 000
Liberia - Stöd för utbildning på andra stadiet för flyktingar
204 000
Liberia - Ebola arbete
550 000
Myanmar - Stöd för utkomst och skolgång
524 000
Myanmar - Översvämningsarbete
50 000
Nepal - Jordbävningshjälp
1 500 000
Palestinska området - Psykosocialt stöd och förnödenheter (non-food)
166 000
Filippinerna - Stöd för skolbyggen
80 000
Ryssland & Ukraina - Stöd till flyktingar från östra Ukraina
50 000
Somaliland - Stöd för återflyttning
955 000
Sydsudan - Humanitärt hjälp
826 000
Uganda - Utbildning under katastrofer
616 000
Den europeiska flyktingkrisen
220 000
Allmänt stöd till ACT-alliansens katastroffond
70 000
Beredskapsverksamhet
32 000
Stöd till global klusterkoordinering
75 000
Församlingarna
”Jag kände ett stort hopp och glädje för Haiti”
Jag reste till Haiti i januari 2015 på Utlandshjälpens ombudsresa. Då jag kom hem besökte jag församlingar i Borgå stift och berättade om det arbete Kyrkans Utlandshjälp utför i de utvecklingsländer där den verkar och om insamlingen Gemensamt Ansvar.
Resan till Haiti var lång mätt i kilometer med det kändes som om resan också varit lång inuti mig. Den väckte många tankar. Bland annat infann sig en känsla av otillräcklighet av att inte kunna hjälpa alla som skulle behöva hjälp. Men ganska snabbt övergick de tankarna i en känsla av att man får göra det bästa man kan och det räcker.
Jag var tacksam över att jag fått resa och bekanta mig det viktiga arbete som görs för en bättre framtid för ett så skört land som Haiti. Jag kände oerhörd tacksamhet för att jag fått träffa haitier som arbetade hårt för att få pengar till att försörja sin familj och jag var tacksam för att jag fått möta människor som arbetade vid eller i samarbete med Kyrkans Utlandshjälp. Det hade en vilja att hjälpa på ett konkret sätt.
Det slog mig i Haiti att landets historia med diktatorer och utarmad flora och fauna, trots det är det ett rikt och vackert land. Vi fick träffa många flitiga människor som arbetade på gräsrotsnivå med att göra utbildning och utkomst möjliga och på så sätt ge en mening åt vardagen.
Arbetet präglas av en positiv anda, både arbetet som utförs i Finland och i Haiti. Efter resan kände jag ett stort hopp och glädje för Haiti.
En kan inte hjälpa alla men tillsammans kan vi hjälpa många. Alla behöver inte resa till landet man vill hjälpa, men man kan hjälpa med att samla in pengar t.ex. vid Gemensamt Ansvar insamlingen på vårvintern. Man kan också ge en liten summa varje månad till Kyrkans Utlandshjälp, 10 eller 20 euro är inte mycket, men blir en nätt summa i året. Pengarna går sedan till någon som faktiskt behöver dem.
Vi får inte bli likgiltiga inför andras lidande. Det vi gör har betydelse. Det är kanske den känslan som ligger överst då jag ser tillbaka på min resa till Haiti.
Min resa till Haiti gav mig energi och motivation i arbetet. Jag har också för konfirmander och olika grupper i församlingen berättat om resan och det arbete Kyrkans Utlandshjälp utför. Då jag sett att hjälpen går fram och behövs, förstår jag hur viktigt det är med att ordna olika konserter, luncher och till exempel ha en Missionsbod vars intäkter går till bistånds- och utvecklingssamarbete.
Maria Wikstedt
Tf kaplan i Väståbolands svenska församling och ombud för Kyrkans Utlandshjälp
Villkorslös kärlek till nästan i nödens stund, nödhjälp mitt i kriser och konflikter samt det långsiktiga utvecklingssamarbetet är internationell diakoni. Utlandshjälpens utför denna diakoni på församlingarnas mandat i världens bräckligaste regioner.
Kyrkans och församlingarnas stöd är en av fyra grundpelare i finansieringen av Utlandshjälpens arbete. Det här stödet är livsviktigt också i framtiden.
De direkta budgetunderstöden från församlingarna är viktiga med tanke på helheten. Mer än hälften av kyrkans och församlingarnas ekonomiska bidrag utgörs av församlingarnas budgetunderstöd. År 2015 uppgick det till 4,1 miljoner euro. Församlingarnas stöd gör det också möjligt att ansöka om stöd från internationella finansiärer genom att det täcker den egna insats som krävs. Församlingarnas stöd är därför värdefullt på flera sätt.
Under år 2015 möjliggjorde församlingarna och församlingsmedlemmarna vår verksamhet även genom frivilliga bidrag. Finlands största och äldsta medborgarinsamling, Gemensamt Ansvar, vittnar om betydelsen av att hjälpa. Församlingarnas frivilliga hjälp – såsom fria kollekter under mässor och i skriftskolor, deltagande i Utlandshjälpens nationella kampanjer samt andra evenemang som församlingarna ordnar – är viktiga former av stöd för Kyrkans Utlandshjälp. Utlandshjälpens Sommarsånger-kampanj har för många församlingar blivit ett återkommande sätt att delta i vår verksamhet.
Utlandshjälpens ombud är en ovärderlig resurs i församlingarna. I fjol, liksom tidigare, gjorde de en fantastisk insats genom att lyfta fram aktuella ämnen och ge Utlandshjälpens arbete synlighet i församlingarna.