10+1 saker att veta om livsmedelstrygghet och klimatförändringar

Vad vi äter är en av de största bidragande orsakerna till klimatförändringen, tillsammans med användningen av fossila bränslen och avskogning. Klimatförändringen utgör både ett direkt och indirekt hot mot livsmedelstryggheten nästan överallt i världen. Det finns dock mycket som kan göras för att förbättra situationen.

Tekst: KUA-arbetsgrupp
Illustration: Carla Ladau
Översättning: Sonja Vuori

1 Klimatförändringen förändrar livsmedelsproduktionen. 

Livsmedelsproduktion och distribution påverkas bland annat av förändringar i temperatur och nederbörd, av att stormar och andra extrema väderhändelser inträffar oftare, av stigande havsnivåer, av mer frekventa sjukdomsutbrott samt av att det finns färre pollinatörer och fler insekter som äter upp skördar. Effekterna på livsmedelstryggheten är flerdimensionella, vilket gör det omöjligt att med säkerhet förutse konsekvenserna.

2 Livsmedelstryggheten vacklar. 

Livsmedelstryggheten är i ordning när alla människor – även kommande generationer – har tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat varje dag. Klimatförändringar kan till exempel påverka tillgången på livsmedel på marknaden och minska individers tillgång till mat. Dessutom kan klimatförändringar påverka matens kvalitet. 

3 Extremväder ökar otryggheten. 

Enligt den globala rapporten om livsmedelskriser upplevde nästan 282 miljoner människor i nästan 60 länder år 2023 akut brist på livsmedelstrygghet. Även om de underliggande faktorerna är många och ömsesidigt förstärkande, uppskattar rapporten att extrema väderförhållanden var orsaken till den bristande livsmedelstryggheten i 18 länder, för cirka 72 miljoner människor. Andra faktorer som bidrar till otryggheten är instabilitet, konflikter och ekonomiska kriser.

4 Den onda cirkeln förstärks. 

Eftersom ekosystem är komplexa helheter förvärrar ofta en olycklig utveckling i en del utvecklingen i andra. Värme orsakar torka, vilket i sin tur ökar behovet av bevattning, vilket påverkar vattenkvaliteten och tillgången på vatten. I vissa områden kan man tänka sig att ett varmare klimat förbättrar skördarna, men samtidigt kan det orsaka spridning av till exempel växtsjukdomar och insekter. De bekämpningsmedel som används påverkar i sin tur pollinatörerna.

5 Matbrist leder till flykt. 

Klimatförändringar bryr sig inte om nationella gränser. Till exempel torka eller översvämningar kan beröva hela samhällen deras försörjningsmöjligheter, och ibland är det enda sättet att överleva att lämna hemtrakterna. De som tvingas lämna sina hem hamnar oftast i områden där det redan råder livsmedelskris. När ett stort antal människor bosätter sig i existerande samhällen, kan tvister om resurser leda till konflikter och instabilitet, vilket ytterligare undergräver livsmedelstryggheten.

6 Situationen kräver anpassning. 

Det finns redan många sätt att förbättra livsmedelstryggheten, men de har glömts bort i den monokulturella högintensiva produktionen. Innovationer så som växtproteiner, vars produktion har en betydligt lägre miljöpåverkan än animalieproduktionens, finns redan på marknaden. Det kan också handla om enkla förändringar: i Kenya har vissa herdesamhällen ersatt kor med kameler, som bättre tål torka och värme.

7 Förhållandet till mat måste förändras. 

Det nuvarande livsmedelssystemet i de så kallade utvecklade länderna är ohållbart. Enligt uppskattningar från FN:s jordbruks- och miljöorganisationer går mer än en tiondel av maten förlorad innan den når marknaden. Nästan en femtedel går till spillo i hushåll, restauranger och butiker. För att förbättra livsmedelstryggheten krävs därför en rejäl attitydförändring, framför allt i det globala nord, och en rättvisare fördelning av livsmedel.

8 Förändringarna kan också vara bra. 

I synnerhet i den industriella animalieproduktionen finns betydande etiska och miljömässiga problem som påskyndar klimatförändringarna. En övergång till en mer växtbaserad kost skulle också vara bra för människors hälsa. Genom att till exempel återgå till traditionella konserveringsmetoder och skapa nya recept kan en planetär kost göra mycket gott för människor, andra djur och miljön – och därmed för den mänskliga artens överlevnad.

9 Lösningarna finns i naturen. 

Gigantiska djurfarmer och monokulturer utsatta för skadedjur och sjukdomar, är skadliga för den biologiska mångfalden. Akroekologi, eller diversifierad livsmedelsproduktion, är ett mer hållbart alternativ ur ett markanvändnings- och biodiversitetsperspektiv. Lösningarna måste skräddarsys för varje region; det finns inget recept som fungerar överallt. Lokal livsmedelsproduktion stärker samhällen och minskar beroendet av mat producerad på annan ort.

10 Livsmedelstrygghet betyder resiliens. 

Tillräcklig och näringsriktig kost är en livsviktig del av både individens och samhällets välbefinnande. Det handlar inte bara om att enbart en välnärd person kan vara en produktiv del av sitt samhälle. Bristande livsmedelstrygghet ökar den psykologiska sårbarheten. Att oroa sig för tillgången på mat påverkar ofta skolgång och arbete.

+1: KUA stöder i brytningsskeden. 

Livsmedelstrygghet är starkt kopplat till Kyrkans Utlandshjälps arbete för fred, försörjning och utbildning. Hållbar livsmedelsproduktion bidrar till exempel till att förebygga konflikter. Genom att erbjuda såväl utbildning som stöd för försörjningen kan människor få bättre tillgång till hållbar och lokal livsmedelsproduktion och kost.

Källor: Intervju med Aly Cabrera, sakkunnig i klimatfrågor vid Kyrkans Utlandshjälp, IPCC:s specialrapport om klimatförändringar och mark, FAO:s och WFP:s rapport Hunger Hotspots och 2024 Global Report on Food Crises.