10+1 synvinklar som styr Kyrkans Utlandshjälps klimatarbete

Extremväder, stormar, översvämningar och till exempel den ovanliga torkan i Afrikas horn är tydliga följder av klimatförändringen.

Det förändrade klimatet leder till att miljontals människor blir utan utkomst, försvårar barnens tillgång till skola och ökar konflikter om naturresurserna. Vi listade 10+1 synvinklar som KUH försöker hålla i minnet för att minska följderna av klimatkrisen. Vårt arbete hjälper de mest utsatta människorna att anpassa sig och att bygga nytt.

1. Vi observerar miljöpåverkan

Hur påverkar vår egen verksamhet miljön, till exempel i formen av det klimatavtryck som uppstår av resor? Eller hurdana påfrestningar orsakar våra projekt för miljön, de lokala samhällena och för naturen? Använder vi oss av hållbara resurser och leveranskedjor? Alla KUH:s projekt analyseras noga. Vi strävar efter att använda oss av naturresurser och andra resurser på ett hållbart sätt. Vi har redan inkluderat observation av miljöpåverkan till en del av vår projektplanering och letar hela tiden efter nya sätt att anpassa oss till klimatkrisen.

2. Överlagd användning av resurser och landområden

KUH stödjer människors utbildning och utkomst. Det är viktigt att vårt hjälparbete, såsom stödet till jordbruk, inte äventyrar naturens mångfald och lokala ekosystem. Att restaurera gamla skolor är mer hållbart än att bygga nya. När vi bygger nytt räknar vi och analyserar noggrant vilka effekter planen och materialen har på miljön. Vi strävar efter att använda oss av redan existerande strukturer och att minska utsläpp.

3. Cirkulär ekonomi lönar sig

Våra projekt inom cirkulär ekonomi visar att ekonomisk tillväxt inte är beroende av icke-förnybara naturresurser. Även avfall kan fungera som produktionsmaterial. Tillsammans med Kvinnobanken har vi jobbat med ett innovationsprojekt i Nepal där kvinnor producerar biobränsle, kompostmylla och djurfoder av larverna till svarta soldatflugor. Larverna matas med hushålls- och jordbruksavfall.

4. Rätt till miljö är en mänsklig rättighet

Klimatgärningar är ett sätt att garantera mänskliga rättigheter. I Kenya arbetar vi tillsammans med avfallshanteringsbolaget Taka Taka Solutions. I Kvinnobankens projekt som anställer kvinnor till avfallsbranschen har man lyckats minska mängden soptippsavfall och de månatliga växthusutsläppen har minskat med 100 ton. Det motsvarar hälften av de utsläpp som uppstod i avfallshanteringen i Nyland under 2021. Soptipparna är fortfarande den största källan till metan, som är en 23-falt värre växthusgas än koldioxid. Företagets långsiktiga mål är att gå över till solenergi.

5. Förstörelse av biodiversiteten går inte att göra ogjord

I samband med klimatkrisen kan man inte ignorera andra miljöbekymmer såsom föroreningar, förstörelse av biodiversiteten samt kvävekoncentration. Vi kan anpassa oss, men miljöförstörelsen, surnande hav och att allt fler arter dör ut är utveckling som inte går att backa. Följderna kan vara katastrofala. Därför måste vi granska miljöpåverkan för alla våra projekt ur alla möjliga synvinklar.

6. Lokal kännedom är guld värt

Hållbarhet betyder olika saker för olika människor, men det kan också vara olika på olika platser. I utvecklingsfasen av våra projekt lyssnar vi på lokala samfund. Av personalen på KUH:s landskontor är 90 procent lokala proffs som förstår sig på lokala behov. Efter Idai-stormen 2019 återuppbyggde vi skolor i Mocambique. Under arbetet fick lokala sätt att förbereda sig, såsom att säkra tillgången till byggmaterial, avgörande betydelse. De lokala kunde utnyttja samma tekniker och material också för att återuppbygga sina egna hem.

7. Vi för fram de lokala rösterna

Alltför många av de mest utsatta människorna är tvungna att leva med följderna av klimatkrisen. Samma människor har påverkat orsakerna till och utvecklingen av klimatkrisen allra minst . Vårt mål är att låta deras röster höras. De har den bästa erfarenheten av och kunskapen om hur klimatpolitiken och våra handlingar borde styras. Den värsta torkan på årtionden har förstört miljontals människors liv och utkomst i Kenya och Somalia. Torkan brukar kallas för en naturkatastrof, men den orsakas av mänskliga handlingar som försnabbar klimatkrisen.

8. Biståndsarbetet styrs även av realism

I en nödsituation sparar kvicka beslut människoliv. Om vi mitt i en kris blir erbjudna att dela ut vatten i plastflaskor tar vi emot flaskorna, eftersom de kommer till användning när vi hjälper människor. Samtidigt strävar vi efter att reflektera över hur vi kan förbättra vår verksamhet och anpassa vårt biståndsarbete i nödsituationer så att det gynnar både människor och miljön.

9. Beredskap och alternativ

Katastrofer lär oss att ha bättre beredskap. På expertspråk pratar man om att öka resiliensen, alltså förmågan att stå emot och anpassa sig till påfrestningar. Vi väntar inte på att katastroferna ska slå till utan kan aktivt stoppa den med våra egna handlingar. Alternativt kan vi utveckla nya sätt att leva så att katastroferna har mindre inverkan. Vi stödjer människors möjligheter att hitta mångsidigare inkomstkällor och att utveckla flexibel utbildning.

10. Vi blickar framåt

Under de kommande åren ser vi allt oftare vilka följder klimatkrisen får. Den kommer att öka migrationen, inflationen och matbristen. KUH:s klimatstrategi anpassas enligt rådande situation. Vi verkar redan nu för att förebygga klimatkrisen och riktar blicken framåt för att vara beredda på morgondagen.

+1 Hemligt vapen för att bekämpa klimatkrisen: utbildning

Kvalitativ utbildning är ett verktyg som hjälper oss att minska följderna av klimatkrisen och skapa mer hållbara samhällen. Vi erbjuder verktyg, vårt stöd och teknik, men i slutändan är det bara samhällena själva som kan få till stånd en förändring.

Text: Aly Cabrera, Ruth Owen och Elisa Rimaila
Översättning: Michaela von Kügelgen
Illustration: Carla Ladau