”Fejsaren” Jarkko Seppälä vet hur man möter människor på gatan
Under en arbetsdag möter en så kallad fejsare hundratals människor. Mötena kräver spelöga och argumentationsförmåga. En stor del av månadsgivarna har inlett sitt givande på gatan.
OJ NEJ, de är här igen! Precis som flyttfåglarna är det faktum att fejsarna återvänt till trottoarerna ett tydligt tecken på att våren kommit igång på allvar. Många byter sida av vägen när de ser en leende fejsare – alltså värvare som samlar in medel för organisationer eller företag via personlig kontakt.
Vissa människor stör sig på värvarna, men deras arbete är viktigt för att finansiera välgörenhetsorganisationernas verksamhet. En stor del av Kyrkans Utlandshjälps månadsgivare har blivit det just på gatan.
En av dem som samlar in pengar på gatan är björneborgaren Jarkko Seppälä, som för sjunde sommaren värvar för Kyrkans Utlandshjälp. Seppälä intresserade sig för en karriär som fejsare efter att han läst en bok om övertygandets psykologi. Den gjorde honom ivrig. Han insåg att som fejsare kunde han få sätta det han lärt sig på prov.
När Seppälä första gången stoppade en människa på gatan var han så nervös att rösten darrade. Under samma sommar blev han ändå, enligt egen utsaga, ”löjligt självsäker” och i dagens läge vållar nerverna inga problem, ens när han ska tala inför ett fullsatt auditorium.
Redan efter första sommaren som fejsare blev Seppälä befordrad till gruppledare och han har fortsatt i den rollen ända till i dag. Teamet börjar dagen med en ledig pratstund, då alla kan föra fram sina tankar och snacka om det som känns utmanande. Seppälä försöker skapa en god stämning och svetsa samman gruppen. ”Teamets betydelse är väldigt stor. Är man ensam känns alla motgångar mer personliga”, säger Seppälä.
En vanlig missuppfattning är att hjälpen inte når fram
En fejsare kan ta kontakt med hundratals människor under en dag. ”På gatan inser man hur olika människor det finns och hur olika ideologier och åsikter de har. Ibland får man höra ganska konstiga grejer.”
Under åren som värvare har Seppälä också en del möten som etsat sig fast i hans minne, när människor berättat om deras tragiska livsöden.
”En vanlig missuppfattning är att hjälpen inte når fram. Då tittar vi tillsammans på siffror och cirkeldiagram”, säger Seppälä. Andra vanliga missförstånd är enligt Seppälä att saker inte skulle bli bättre trots hjälpen och att man inte kan ge en gåva om man inte hör till kyrkan.
Förutom värvandet har Seppälä en mångsidig arbetserfarenhet inom industri och logistik. Tidigare har han jobbat på bland annat en ölfabrik och i Olkiluoto kärnkraftverk.
”Jag har haft nytta av min erfarenhet som värvare, oberoende av vilket jobb jag sökt”, säger Seppälä. Han tycker att han lärt sig viktiga vardagskunskaper via fejsarjobbet, som uthållighet och förmågan att aktivt lyssna på motparten i en diskussion.
Text: Markus Silvennoinen
Bild: Antti Yrjönen
Översättning: Björn Udd