Ungdomarnas nya favoritämne förändrar skolorna i Kambodja

Med hjälp av studiehandledning har antalet unga som avbryter skolan minskat markant. Lektionerna skapar växelverkan mellan elever och lärare, och ämnet har därför blivit ungdomarnas favorit.

Text: Ulla Kärki

14-åriga Navin Phan älskar att läsa.

”Jag läser romaner och historier om forna tider. Kambodjas historia intresserar mig speciellt mycket”, säger han.

Kambodjaner är stolta över sitt lands fornhistoria, speciellt tempelområdet Angkor Wat, ett världsarv som byggdes på 1100-talet.

Omvärlden minns ändå främst den våldsamma tiden under Röda khmererna.

På 1970-talet dog över en miljon människor i godtyckliga avrättningar, på fångläger och av den plågande hungersnöden under Röda khmerernas styre. Rörelsens ledare har ställts inför rätta först på 2000-talet.

Spåren syns ännu i skolorna i Kambodja. När Röda khmererna tog makten dödade de största delen av landets utbildade människor, och till och med 90 procent av lärarna.

Efter skräckregimen skapades ett nytt skolsystem där lärarna strikt följer ett noggrant förberett läromaterial. Med hjälp av det kunde undervisningen fortsätta utan en utbildad lärarkår.

I praktiken lyssnar eleverna tyst på läraren och skriver av tavlan. Modellen är sedan länge föråldrad och motsvarar inte behoven hos barn som Navin. De flesta familjerna har en tv hemma och unga drömmer om en smarttelefon att surfa på nätet med. Barnen behöver interaktion.

navin-phan_neti

Navin Phan

Navin går i Wattamoens högstadie som Kyrkans Utlandshjälp stöder. Hon vill bli sjukskötare för att kunna ta hand om sina föräldrar i fall att de blir sjuka.

Navin går i nionde klass och är redan bättre utbildad än föräldrarna som arbetar som grönsaksförsäljare. Mamma gick fyra klasser i skolan och pappa fyra.

Navin önskar sig ett bra yrke och en säker utkomst, och en man som helst också är utbildad.

Hennes skola är på tröskeln till ett genombrott i undervisningen. Lärarna i högstadiet och det närliggande Slorkrams lågstadie får utbildning av finska sakkunniga från Lärare Utan Gränser-nätverket.

Lärarna bekantar sig med undervisningsmetoder som utgår från studerandenas behov och skapar växelverkan. Wattamoen strävar efter att föregå som exempel för områdets övriga skolor och lärare.

Läraryrket är inte uppskattat i Kambodja och lockar inte unga till branschen.

”Om man inte kommer in någon annanstans så måste man bli lärare”, säger Slorkrams rektor Rotha Bo.

Bristen på uppskattning syns i lönerna. Lärarnas medellön är 160 euro i månaden. Om man är ny tjänar man kanske ännu mindre. Fattigdomen definierar reglerna för arbetet.

Många lärare är tvungna att ha två jobb för att försörja sin familj. En lärare som kör mopedtaxi vid sidan om lärarjobbet lämnar eleverna för sig själva om någon kund ringer efter skjuts. Andra lärare arbetar i butiken om kvällarna i stället för att planera nästa dags lektioner.

Skolan i Kambodja har traditionellt inte förberett ungdomarna för arbetslivet. Många avbryter skolan, och någon studiehandledning har tidigare inte funnits. Kyrkans Utlandshjälp arbetar med båda problemen.

I samarbete med landets undervisningsministerium har Utlandshjälpen utbildat de tio första studiehandledarna i Kambodja genom tiderna. Vichet Un är en av dem. Enligt honom väljer ungdomarna ofta ett yrke efter föräldrarnas begäran för att de inte vet om något annat.

”Själv utbildade jag mig också ursprungligen till bokförare, men märkte att det inte var något för mig. Sen först utbildade jag mig till engelskalärare, mitt drömyrke”, säger Un.

Antalet studerande som avbryter sin skolgång har sjunkit markant i skolor med studiehandledare, och studiehandledningen har inkluderats i landets läroplan. Utlandshjälpen förbereder nu studiehandledarna för att föra utbildningen vidare till resten av landet under nästa år.

Eleverna säger att studiehandledningen är deras favoritämne. På timmarna får de diskutera, spela och göra övningar till skillnad från att bara lyssna och skriva av tavlan.

”Ungdomarna har det inte lätt. De är rädda för hur de ska klara av prov och framtiden skrämmer dem. Med oss kan de prata, och vi lyssnar och uppmuntrar dem”, säger studiehandledare Theary Chhoeurn.