USA skär ned 7 miljoner dollar i stöd till Kyrkans Utlandshjälp – en nedskärning som innebär nästan 10 procent av den globala budgeten

Den amerikanska regeringen har dragit in all finansiering till Kyrkans Utlandshjälp (KUA) från det amerikanska utrikesdepartementets avdelning för befolknings- flyktings och migrantionsfrågor. Summan står för 10 procent av KUA:s globala budget. 

”Vi måste förstå att det här inte bara handlar om pengar, utan bokstavligen om en hurdan värld vi vill leva i.” – Tomi Järvinen, verkställande direktör för KUA. 

Över 209 000 flyktingbarn och -ungdomar riskerar att förlora sin möjlighet till utbildning efter att USA:s stöd till KUA:s projekt i Kenya och Uganda har dragits in. Finansieringen på cirka 6,95 miljoner amerikanska dollar motsvarar en nedskärning på nästan 10 procent av KUA:s globala budget. 

Det amerikanska utrikesdepartementets beslut att avsluta finansieringen är en följd av det tidigare beslutet i januari om att frysa finansieringen. Flera andra internationella hjälporganisationer har nyligen fått liknande besked. 

Konsekvenserna är allvarliga. KUA har med amerikanska medel stöttat LEARN-projektet i Uganda och RISE-projektet i Kenya, som ger stöd till barn och ungdomar genom att förse dem med skolmaterial, stöd för psykisk hälsa, säkra inlärningsutrymmen, menstruationshygien och utbildning samt särskilt stöd till barn med funktionsnedsättning, till exempel hjälpmedel och utbildade lärare. Det regionala PATH-projektet i båda länderna har erbjudit kompetens- och utbildningsprogram för arbetssökande ungdomar. Samtliga program har nu upphört. 

Mer än 150 jobb i fara – fortsatta följder väntade 

151 anställda och lärare vid KUA i båda länderna kommer att påverkas av den minskade finansieringen. I Uganda och Kenya har KUA tvingats säga upp eller permittera 102 yrkesverksamma personer. Fler anställda kan komma att behöva sägas upp, eftersom KUA:s globala programverksamhet beräknas förlora 1 miljon euro till följd av nedskärningarna. 

Verkställande direktör Tomi Järvinen betonar dominoeffekterna av beslutet. 

”KUA har ett brett spektrum av finansiärer, men det är ett ofrånkomligt faktum att USA har varit den enskilt största finansiären av globalt bistånd. År 2023 gav USA 72 miljarder dollar i internationellt bistånd i världen, och dess finansiering stöder många multilaterala system och FN-organ”, säger Järvinen. 

”Att USA drar in sitt bistånd kommer att få spridningseffekter på humanitära projekt och utvecklingsprojekt runt om i världen och äventyra stabiliteten i utsatta samhällen. Konsekvenserna för FN-organen kan också få betydande ytterligare konsekvenser för KUA, eftersom många av våra projekt får finansiering från FN-organ som UNHCR, UNICEF, UNDP, UN Women och FN:s OCHA.” 

Nedskärningarnas dominoeffekter vänder utvecklingen 

Det är tragiskt att mer än 200 000 barn och ungdomar riskerar att bli utan utbildning, men effekterna utanför klassrummet är också förödande. Utan tillräcklig finansiering, kan KUA och andra organisationer inte längre garantera säkerhet, skydd och välbefinnande för barn, och på en bredare skala för flykting- och värdsamhällena, eller erbjuda livräddande utbildning och försörjningsstöd till de här människorna. 

”Att två stöd upphör kommer att ha en betydande inverkan på våra program”, säger Wycliffe Nsheka, KUA:s landschef i Uganda. 

”Under de senaste två månaderna, sedan medlen frystes, har vår verksamhet i flyktingområdena drabbats märkbart. Viktiga åtgärder har uteblivit, som upprätthållandet av tillfälliga undervisningslokaler som inrättats för nödsituationer, leverans av undervisningsmaterial, lärarlöner och utdelning av skolmaterial.” 

I olika flyktingområden kommer viktiga utbildningsinitiativ att avbrytas, vilket minskar antalet lärare per elev och leder till en ökning av skolavgifterna på 40 procent. De här höjningarna kommer oundvikligen att påverka elevantalet. Utan omedelbara åtgärder kan de långsiktiga effekterna upphäva de framsteg som gjorts inom utbildning och barnskydd”, säger Nsheka. 

Enligt John Bongei, KUA:s landschef i Kenya, kommer den indragna finansieringen att ha en betydande inverkan på utbildningen i flyktingområdet Kalobeyei. Beslutet kommer att påverka 35 836 elever i tio skolor. En av de största effekterna är, att 58 procent av de nuvarande lärarna i flyktingområdet kommer att bli utan lön. 120 av lärarna är flyktingar och 49 är kenyanska. De uteblivna lönerna leder till frånvaro bland lärarna och försämrar kvaliteten på undervisningen. 

”Det uteblivna stödet har skapat en oförutsedd kris i flyktingområdet Kalobeyei och hotar utbildningsmöjligheterna för tusentals flyktingbarn och därmed deras framtid. Utan omedelbart stöd kommer vi inte bara att tvingas stänga skolor och förlora lärare, vi kommer också att äventyra välbefinnandet för en hel generation. Den här finansieringen har varit en viktig del i att säkerställa att barnen får tillgång till den utbildning de har rätt till, och i att säkra resiliensen i hela samhället”, säger Bongei. 

Hela samhällen drabbas 

Hela samhällen med barn och ungdomar står nu inför omedelbara säkerhetsrisker, som tonårsgraviditeter, tvångsäktenskap och självmord, och risken för att de hoppar av skolan har ökat. Dessutom kommer den indragna finansieringen vid en svår tidpunkt, särskilt som fler och fler nya flyktingar flyr från den pågående konflikten i Demokratiska republiken Kongo och hotet från sjukdomar som ebola och mpox ökar, särskilt i Uganda. 

Andra KUA-utbildningsprojekt i flyktingområden i Kenya och Uganda kommer att fortsätta tack vare finansiärer som Europeiska unionen, men det finns ett stort behov av tilläggsstöd för att täcka bortfallet av USA:s bidrag. KUA är en av 99 undertecknare av ett öppet brev till EU:s och medlemsstaternas beslutsfattare, där EU och dess medlemsstater uppmanas att öka sitt internationella bistånd genom VOICE, Europas största nätverk av humanitära frivilligorganisationer. 

I brevet står det: ”USA:s frysning av det internationella biståndet saknar motstycke i fråga om omfattning, sätt och effekter. Den är också en del av en oroande långsiktig trend där gapet mellan humanitära behov och finansieringen av dem har tredubblats mellan år 2016 och år 2024; från 8,4 miljarder USD till 26 miljarder USD. Det ökade finansieringsgapet beror både på kraftigt ökade humanitära behov till följd av pandemier, konflikter och klimatförändringen, och på betydande nedskärningar i finansieringen, också bland europeiska länder.” 

Järvinen understryker att det i grund och botten inte bara handlar om pengar. 

”Vi måste förstå att det inte bara handlar om pengar, utan bokstavligen om en hurdan värld vi vill leva i. Är det en värld där alla människor har lika värde? Om så är fallet måste vi fördela resurserna till de mest utsatta: de som inte kan försvara sig själva, de som är offer för konflikter och naturkatastrofer.” 

”Nu mer än någonsin uppmanar vi andra internationella givare som Europeiska unionen, den finska regeringen och nya givare som Gulfstaterna att öka sina bidrag. Vi vädjar också om privata donationer för att kunna fortsätta vårt arbete.” 

Mer information:

Tomi Järvinen, Verkställande direktör, tel. +358 40 641 8209, tomi.jarvinen@kua.fi

Wycliffe Nsheka, KUA:s landschef i Uganda, tel. +256 77 296 1551, wycliffe.nsheka@kua.fi

John Bongei, KUA:s landschef i Kenya, tel. +254 73 374 8355, john.bongei@kua.fi

Erik Nyström, kommunikationschef, tel. +358 40 143 4464, erik.nystrom@kua.fi

Du kan stöda vårt arbete:

Donera på webbsidan: kua.fi/koulutus
Donera via MobilePay till numret 13074
Donera till OP-kontot FI33 5000 0120 4965 25, referensnummer: 9111