Årsberättelse 2017

Vårt ansvar för de personer vi arbetar med

KUH verkar i huvudsak i så kallade sköra stater och i andra svåra miljöer – och kommer ofta i kontakt med de allra mest utsatta människogrupperna. Vi som organisation och varenda anställd som individ ansvarar för de här människornas säkerhet och välfärd.

Vi har förbundit oss till en arbetsgemenskap som förebygger skadligt beteende, främjar ansvarsfulla verksamhetsmetoder samt stöder attityder som upprätthåller dessa. Det här betonar vi redan vid rekrytering av personal. KUH godkänner inte missbruk såsom bedrägerier, korruption, missbruk av egen position, sexuella trakasserier eller utnyttjande i någon form. Etiska verksamhetsmetoder och lämpligt beteende definieras i KUH:s beteenderegler och våra anställda har ansvar för att följa de här reglerna både på individ- och organisationsnivå. Alla anställda undertecknar reglerna och avlägger en tillhörande kurs.

Under 2017 började KUH främja särskilda verksamhetsmetoder som beaktar barnens säkerhet och delaktighet. För att respektera värdigheten bland de människor vi arbetar med har vi regler för användningen av bilder, videor och berättelser.

Vi beaktar ständigt riskerna som vi med vår egen verksamhet kan orsaka människor och samhällen som vi arbetar med. Via en klagomekanism kan människor klaga ifall KUH eller någon av våra anställda orsakat skada. KUH granskar alla misstankar om personalens etiska brott och skrider vid behov till disciplinära åtgärder.

KUH har som första finländska organisation beviljats certifikat för den internationella CHS-standarden (Core Humanitarian Standard) som granskar kvaliteten och ansvarsfulla verksamhetsmetoder. Oberoende granskare bedömer vår verksamhet årligen.

Stark ekonomisk utveckling

Vi gick in i år 2017 i ett utmanande läge, då statsunderstödet året innan hade minskat från 15,5 till 8,3 miljoner euro. Ekonomin utvecklades dock gynnsamt när det gäller övriga intäktskällor. Det goda samarbetet med internationella finansiärer fortsatte och stöden överskred det budgeterade. Bidragen från privatpersoner och företag var 3,2 miljoner större än budgeterat, vilket motsvarar 34 procent. Mest avgörande var en stordonation på 2 miljoner euro.

Räkenskapsåret 2017 uppvisar ett överskott på 45 031 euro. Det egna kapitalet var 13,0 miljoner euro i slutet av året. Av den summan utgjordes 7,9 miljoner euro av riktade donationer till utvecklingssamarbete, katastrof- och återuppbyggnadsarbete samt till Kvinnobanken. De kortfristiga fordringarna var 2,9 miljoner euro. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 6,8 miljoner euro, av vilka 3,4 miljoner euro utgjordes av olika finansiärers förskottsbetalningar till projekt.

Intäkter

Räkenskapsårets intäkter var 44,3 miljoner euro, vilket är 29 procent mer än året innan. Medelanskaffningens intäkter var 41,8 miljoner euro.

Utgifter

År 2017 använde Kyrkans Utlandshjälp 44,2 miljoner euro till det internationella biståndsarbetet och funktionerna i hemlandet. Driftkostnaderna var 28 procent högre än året innan. Utgifterna för biståndsarbetet var 38,6 miljoner euro. Summan inkluderar 3,4 miljoner euro för planering och uppföljning av programmen. Utgifterna för biståndsarbetets stödfunktioner, den allmänna administrationen och medelanskaffningen var 5,7 miljoner euro.

Information om ekonomin i pdf-format

Balansbook 2017 (på finska)

Revisionsberättelse 2017 (på finska)

Internrevisionen tryggar verksamheten

Internrevisionen är en oberoende och objektiv utvärderings-, säkerhets- och konsultverksamhet vars uppgift är att skapa mervärde för Stiftelsen Kyrkans Utlandshjälp och förbättra verksamheten.

Internrevisionen hjälper stiftelsen och dess ledning att nå målen genom att erbjuda ett systematiskt sätt att utvärdera och utveckla tillsyns-, lednings- och förvaltningsprocesserna samt riskhanteringen.

Den framtida utvecklingen

De globala strukturella förändringarna i utvecklingssamarbetet kommer att påverka verksamheten mycket de kommande åren. Det gäller att hitta nya sätt att jobba och nya finansieringsinstrument för att förverkliga Utlandshjälpens mission, vision och mål. Till exempel kommer prioriteringen av finansiering från den privata sektorn att fortsätta och utvidgas för en del länders del.

År 2017 började Utlandshjälpen implementera sin nya, globala strategi som godkänts året innan. Yrkesutbildning, att skapa arbetsplatser samt att förbättra utkomstmöjligheterna får en allt viktigare roll i KUH:s arbete vid sidan om det traditionella hjälparbetet.

Utlandshjälpen bör ständigt visa det tydliga mervärde verksamheten ger samt organisationens erfarenhet av att arbeta i svåra förhållanden. Samarbetet fortsätter med internationella aktörer såsom FN-organ, utvecklingsbanker, ACT-alliansens systerorganisationer och andra medborgarorganisationer.

Rätt till utkomst

Tyngdpunkten för KUH:s utkomstarbete är arbetsplatser, företagande och återupplivandet av utkomstmöjligheter efter en katastrof. Arbetet koncentrerar sig framför allt på kvinnor och unga.

Organisationer som förstärker lokalnäringen är KUH:s största arbetsmål om man ser till antalet nyttohavare. Sådana här organisationer är bland annat producentsammanslutningar, andelslag och andelskassor samt byakommittéer som styr användningen av de gemensamma resurserna. Sammanlagt 1 766 byakommittéer fick stöd och av ungefär 60 000 medlemmar var 59 procent kvinnor.

Samhällen har också fått understöd i form av små infrastrukturprojekt med hjälp av vilka man bland annat utvecklat vatten- och bevattningssystem, vidareförädling och logistik eller så reparerade man skador som orsakats av katastrofer. Över 9 000 familjer och hushåll drog nytta av den här verksamheten. Återuppbyggnaden sysselsatte över 1 500 personer. 5 000 familjer fick materiellt stöd för att starta upp inkomstbringande verksamhet och/eller matproduktion.

Byabanker och andelskassor förstärker den lokala ekonomin genom att erbjuda finansieringstjänster och täcker därmed behoven för företagsverksamheten och lantbruket som står i konstant utveckling. Under 2017 stödde KUH 535 kassor med sammanlagt 30 000 medlemmar, varav 17 500 var kvinnor. En stor del av medlemmarna deltog i olika utbildningar som förbättrade deras möjligheter till utkomst. Tidigare låg tyngdpunkten på lantbruket, men nu handlar en allt större del, över 75 procent av utbildningarna, om färdigheter för produktion och företagande.

Företagande är ett tydligt tillväxtområde för KUH. Närmare 5 000 personer sysselsatte sig som företagare antingen på heltid eller på deltid och det skapades 1 400 arbetsplatser inom företagen. Flera landskontor satsar på att stöda företagsamhet framför allt bland kvinnor och unga. I Uganda och Jordanien är flyktingunga en specialgrupp. Nytt för i fjol var att utbilda rådgivare och instruktörer för behoven i företagsamhetsprojekten. I Jordanien, Nepal och Kambodja utbildades över 50 företagsrådgivare med hjälp av frivilliga krafter inom KUH och Kvinnobanken.

Rätt till fred

Under 2017 stödde Kyrkans Utlandshjälp (KUH) fredsarbete på en global, nationell och lokal nivå.

Den viktigaste målsättningen i KUH:s fredsarbete är att garantera att alla, till exempel unga, kvinnor samt religiösa och traditionella ledare, får delta i fredsbygget och i att lösa konflikter.

Arbetet är i linje med FN:s målsättningar för hållbar utveckling samt med FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1325 och 2250 som berör unga, kvinnor och fred.

Utlandshjälpen har också fortsatt sitt arbete som sekretariat för Fredsmedlingsnätverket för religiösa och traditionella ledare som KUH grundat på FN:s förfrågan. De religiösa ledarnas betydelse i att förebygga våldsamheter fick ett specialerkännande av FN i form av en handlingsplan som publicerades i New York i juli i generalsekreterare Antonio Guterres närvaro.

Fredsarbetet har koncentrerat sig på Centralafrikanska republiken, Sydsudan, Kenya, Uganda, Somalia, Myanmar, Nepal, Kambodja, Liberia samt Israel och de palestinska områdena. I de lokala försonings- och fredsprocesserna behandlas bland annat mark- och egendomstvister, familjerättigheter och brott mot mänskliga rättigheter.

Under det senaste året kopplades fredsarbetet starkt ihop med utkomst. Till exempel i Kenya stödde KUH samhällen som stridit mot varandra genom att hjälpa till med boskaps uppfödning. Inkomstmöjligheter förebygger rån och andra konflikter. I Somalia har arbetet med att stärka de statliga strukturerna fortsatt, och också främjandet av handeln spelar en allt större roll i fredsarbetet.
I Sydsudan undgick delstaten Boma för första gången på flera år omfattande våldsamheter tack vare undertecknade fredsavtal och att KUH under åren 2016 och 2017 stödde fredsprocessen. Delstatens högsta politiska ledning byttes likaså ut under historiskt lugna tecken vilket bådar gott för hållbar fred och stabilitet i området.

I Myanmar utbildade KUH 84 unga fredsaktivister med olika etniska och religiösa bakgrunder. De fick lära sig om fredsförmedling och att förebygga våldsamheter i de egna samhällena runtom i landet.

I Finland har KUH och fredsnätverket stött samarbetet mellan finländska myndigheter, religiösa samfund organisationer och familjer för att förebygga våldsam extremism. Seminarierna och utbildningarna som ordnats under årets lopp har nått ut till hundratals aktörer, experter och andra proffs i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Uleåborg.

Rätt till högklassig utbildning

Utbildning är en väg till framtiden. Också i svåra förhållanden ger utbildning en möjlighet att planera framåt för ett bättre liv.

Under 2017 ökade Kyrkans Utlandshjälps utbildningsprojekt till 56. Siktet ligger på att förbättra utbildningens kvalitet på flera olika sätt. Med hjälp av KUH:s stöd byggdes eller renoverades 763 klassrum. Tack vare nya utrymmen har antalet elever per klass minskat och eleverna får mer individuell undervisning.

4 440 lärare utbildades med stöd av KUH.

Föräldrar som förbinder sig till barnens skolgång är en av de viktigaste förutsättningarna för att ett barn ska gå regelbundet i skolan och kan fortsätta i nästa klass med sina jämnåriga. KUH har grundat föreningar för föräldrar och lärare i anslutning till nästan alla de skolor Utlandshjälpen stöder. I föreningarna deltar föräldrar genom att stöda de egna barnens skolgång samt hjälper till med skolans administration. Verksamheten har också stött föräldrarnas småföretagande vilket har lett till ökade utkomster för familjerna och således till att föräldrarna förbinder sig till skolgången.

I Kenya är det allt färre flickor som avbryter sin skolgång efter att skolorna började dela ut rent dricksvatten. Ett stort hinder för flickornas skolgång på andra stadiet är att de är tvungna att bära hem vatten från brunnar som kan vara belägna flera kilometer ifrån hemmet. I de skolor som KUH stöder fick eleverna ta med sig rent dricksvatten också hem, så att de kunde gå i skolan utan avbrott. Under 2017 fick 13 000 elever ta del av vattendistributionen.

Att komma till skolan räcker ändå inte för att trygga framtiden. Utbildningen måste också leda till ett yrke. Därför är studiehandledning och undervisning av arbetslivsfärdigheter en allt viktigare del av KUH:s utbildningsprojekt. Studiehandledningen har varit framgångsrik i Kambodja där 9 127 elever fick handledning under 2017.

I åtta verksamhetsländer blev sammanlagt 2 619 unga antagna till en företagarutbildning där de får hjälp med att starta egna företag. Till exempel i Jordanien grundade 96 procent av deltagarna i företagarutbildningen ett eget företag med hjälp av ett stipendium.

KUH renoverade skolor och sysselsatte lokalbefolkningen i Syrien

Striderna i Syrien fortsatte för sjunde året, men på en del områden kunde barnen redan återvända till skolan. Under krigsåren har de flesta skolor och andra offentliga byggnader ändå förstörts i strider eller förfallit på grund av att ingen underhållit byggnaderna. Det finns över sex miljoner interna flyktingar i landet.

Under 2017 restaurerade Kyrkans Utlandshjälp i samarbete med sina partner offentliga utrymmen i Syrien, såsom skolor, ett ålderdomshem, ett sjukhus och en lekplats.

Som en följd av kriget lever fyra av fem syrier i fattigdom, så möjligheten till utkomst är väldigt viktig. Restaureringsarbetena sysselsatte sammanlagt 292 väldigt utsatta personer.

I till exempel Aleppo restaurerades fyra våningar i Al Basel-sjukhuset med KUH:s stöd. Projektet sysselsatte 19 Aleppobor. Sjukhuset erbjuder gratis hälsovårdstjänster för ungefär 150 000 patienter årligen. Dessutom deltog 80 utsatta kvinnor i projekt där man tillverkade yllekläder som delades ut till fattiga barn i byarna.

Hopp och motivation

Fastän det under de senaste åren blivit lättare för barnen att ta sig till skolan är det fortfarande 1,7 miljoner barn i skolåldern, alltså 43 procent, som inte går i skola.

Nio skolor i Syrien restaurerades med KUH:s stöd; väggarna reparerades, klassrummen målades om och pulpeterna lagades. Också toaletter och vattenanläggningar restaurerades eller byggdes om. Barn med funktionsnedsättningar beaktades i reparationsarbetena genom att se till att alla barn och unga kan ta sig obehindrat till skolan.

Dessutom erbjöd KUH stödundervisning för 360 elever som redan länge varit borta från skolan samt möjliggjorde skolgång för 110 barn och unga genom att hjälpa till med läsårsavgifterna.

En skolrestaurering har en stor betydelse för hela byn. Frånvaron har minskat och färre barn och unga avbryter numera skolan. Lärarnas motivation har vuxit.

Skolan bidrar med en trygghetskänsla för barn och unga genom att skapa rutiner och hopp om ett normalt liv.

Populära kodningskurser förenade flyktingunga och greker

På kurserna i Grekland lär sig unga greker och flyktingar nya saker om kodning och om varandras kulturer. Foto: Sokrates Baltagiannis

Många av flyktingarna som anlänt till Grekland har avbrutit sin skolgång på grund av flykten, kriget innan det eller på grund av fattigdom. För att hjälpa de här flyktingarna startade Kyrkans Utlandshjälp sin verksamhet i Grekland under sommaren 2016. Under 2017 har sammanlagt 4 896 barn och unga tagit del av KUH:s projekt i Grekland.

I början av året fokuserade KUH:s arbete på att hjälpa barn och unga i skolåldern att återvända till skolan. Många barn hade varit borta från skolan i medeltal i två år, många mycket längre än så. Barn och unga fick undervisning i bland annat sitt modersmål och stöd för att göra läxorna under dagverksamhet organiserad av KUH och lokala samarbetspartner.

I slutet av året riktades KUH:s arbete på ungdomar och vi ordnade Code+Create-workshoppar för 15–24-åriga flyktingar och greker. Kodningsworkshopparna strävar efter att underlätta sysselsättningen av unga och att öka dialogen mellan de olika grupperna i Grekland.

”De unga var ivriga då de fick lära sig nya färdigheter. Workshopparna blev äkta träffpunkter där många unga greker och flyktingar kunde bekanta sig med varandra för första gången och till med bli vänner”, berättar Antti Toivanen som har arbetat som chef för Greklands landskontor under 2017.

Med workshopparna ville man framför allt nå ut till unga som inte hade andra möjligheter att lära sig färdigheter som kunde vara till stor nytta i arbetslivet och framtiden överlag. De som deltog behövde inte ha några förhandskunskaper i programmering, de be hövde endast kunna engelska och ha en ivrig inställning.

”Det är en bra idé att ha personer med olika bakgrunder med i gruppen. På det här sättet lär vi oss alla om nya kulturer”, säger 15-åriga grekiska Michalis som deltog i en workshop. Under workshopen blev han kompis med bland annat 18-åriga Said som kommer från Afghanistan. Said kom till Aten 2016 tillsammans med sin familj när livet i Afghanistan blev för farligt.

”Det har varit svårt att lära känna greker eftersom alla inte pratar engelska. När jag hörde om det här programmet ville jag så klart delta. Jag njuter mycket av att få studera”, säger Said.

Hjälp mot torkan och hungersnöden i Östafrika

Dong Boma, Dinka by Sydsudan. Foto: Paul Jeffrey

En väldigt svår torka drabbade östra Afrika under 2017. I Kenya tog KUH tag i situationen i samarbete med ACT-alliansen genom att leverera rent dricksvatten till skolor och sammanlagt 15 273 barn. Dessutom levererades anläggningar för att kunna tvätta händerna.

I Somalia på området Toghdeer kunde ungefär 2 700 människor dra nytta av att KUH gav ekonomiskt stöd till hushåll för att klara av torkan. Också brunnar restaurerades tillsammans med samhället för att garantera rent dricksvatten. Till Baidoaområdet levererades rent dricksvatten till 400 personer som nödhjälp.

I Sydsudan donerade KUH 50 000 euro ur sin katastroffond till FN:s livsmedelsprogram WFP direkt efter att hungersnöden utlysts. Med Utlandshjälpens donation kunde man skaffa 18 000 kg näringsrik blandning av soja och säd i portionsförpackningar. Nödprovianten levererades via nedsläpp från flygplan. Mängden garanterade att 5 040 personer fick mat under 14 dagar.

Säkra skolor till Nepal

Janak Secondary School finns i bergsområdet Gimdi i centrala Nepal. Kyrkans Utlandshjälp byggde två skolbyggnader till skolan. Foto: Kyrkans Utlandshjälp

Efter de förödande jordbävningarna i Nepal 2015 har KUH byggt säkra skolutrymmen i stället för de som förstördes i jordbävningarna. KUH har också gett psykosocialt stöd och bidragit med kompletteringsutbildningar till lärare.

Skolbyggena kunde avslutas 2017. Sammanlagt 44 000 barn fick studera i utrymmena som KUH byggt.

Hoppet blev en ny ledstjärna

Helena Hartman är bildkonstlärare i Karis i Raseborg. Hösten 2017 var hon en “lärare utan gränser” i Asmara i Eritrea i fem veckor. Innan själva vistelsen hade hon redan en längre tid samlat ihop sitt bagage. Det bestod givetvis av allt man behöver för en Afrika-vistelse i enkla förhållanden, men också av färdigheter såsom en fortbildning till klasslärare. Med i bagaget fanns också bildkonstmaterial som Kyrkans Utlandshjälp bekostat.

”Jag tog reda på fakta om Eritrea, läste böcker och lyssnade på andras erfarenheter. Jag visste inte mycket om Eritrea, men det stod snabbt klart att landet präglas av fattigdom och att medborgarna inte har samma rättigheter som människorna i Finland. I vår förberedande utbildning fick vi bland annat lära oss att politiska åsikter i Eritrea är mycket känsliga”, berättar Helena.
Konceptet Lärare Utan Gränser går ut på att finländska lärare delar med sig av sitt kunnande till lärare och lärarstuderanden i utvecklingsländerna. I byarna jobbar lärarna oftast enligt traditionell katederundervisning och med mycket stora grupper, ibland med flera årskurser samtidigt.

”Bildkonst finns endast som frivilligt ämne för lärarstuderandena. Mitt uppdrag var att handleda dem och deras lokala lärare i ämnets pedagogik och didaktik. Min och lärarens syn på ämnet var olika. Det var en utmaning att övertyga läraren att studerandena inte behöver prestera perfekta linjer och avbildningar, att skapandet i sig är en viktig del av lärandet”, konstaterar Helena.

Utanför arbetet fanns det tid att bekanta sig med landets seder, bland annat kaffeceremonin. Under ceremonin sitter man på små låga pallar och rostar, mal och kokar kaffet på öppen eld. Kaffet serveras i små koppar med mycket ingefära. Trots den fattigdom och osäkerhet de flesta lever i tar man sig tid till minst en kaffeceremoni om dagen. Då ägnar man sig åt det viktigaste i livet, nämligen varandra.

”Min tid i Asmara satt djupa spår i mig. Men jag undrar om jag lämnade några spår? Knappast har jag gjort underverk men en del förändringar sker i små steg. Jag hoppas att jag nådde någon, någon gång, i något jag sade eller gjorde. Hoppet har blivit en ny ledstjärna. Hoppet har jag tidigare inte tänkt på. Kärleken och tron har alltid varit viktiga ledstjärnor i mitt liv, men i Eritrea blev jag påmind om att vi också har hoppet”, säger Helena.

Text: Kaj-Mikael Wredlund

Snabbinsatsgrupperna

Församlingarnas stöd är viktigt

Kyrkans Utlandshjälp förverkligar kyrkans grunduppgift. Villkorslös kärlek till nästan, nödhjälp mitt i kriser och konflikter samt det långsiktiga utvecklingssamarbetet är diakoni, som Utlandshjälpen utför på församlingarnas mandat i världens bräckligaste regioner.

Kyrkans och församlingarnas stöd är en av grundpelarna i finansieringen av Utlandshjälpens arbete. Det här stödet är livsviktigt också i framtiden.

De direkta budgetunderstöden från församlingarna är viktiga med tanke på helheten. Mer än hälften av kyrkans och församlingarnas ekonomiska bidrag utgörs av församlingarnas budgetunderstöd. År 2017 uppgick det till 3,9 miljoner euro. Församlingarnas stöd gör det också möjligt att ansöka om stöd från internationella finansiärer genom att det täcker den egna insats som krävs. Församlingarnas stöd är därför värdefullt på flera sätt.

Under år 2017 möjliggjorde församlingarna och församlingsmedlemmarna vår verksamhet även genom frivilliga bidrag. Finlands största och äldsta medborgarinsamling, Gemensamt Ansvar, vittnar om betydelsen av att hjälpa. Församlingarnas frivilliga hjälp – såsom fria kollekter under mässor och skriftskolor, deltagande i Utlandshjälpens nationella kampanjer samt andra evenemang som församlingarna ordnar – är viktiga former av stöd för Kyrkans Utlandshjälp.

Utlandshjälpens Sommarsånger-kampanj har för många församlingar blivit ett återkommande sätt att delta i vår verksamhet. Utlandshjälpens ombud är en ovärderlig resurs i församlingarna. I fjol, liksom tidigare, gjorde de en fantastisk insats genom att lyfta fram aktuella ämnen och ge Utlandshjälpens arbete synlighet i församlingarna.