Kyrkans Utlandshjälp inleder regional hjälpinsats i Mellanöstern – första fasen stöder människor som flyr från Libanon till Syrien
En syrisk pojke fotograferad vid gränsområdet mellan Syrien och Libanon den 25 september 2024. I början av oktober hade över 100 000 flyktingar gått över gränsen från Libanon till Syrien. Foto: Omar Sanadiki, AP / Lehtikuva.
Kyrkans Utlandshjälp påbörjar en hjälpinsats som till en början riktar sig till människor som flyr från Libanon till Syrien. I insatsen ingår nödhjälp och psykosocialt stöd. Arbetet i Mellanöstern kommer att utvidgas ytterligare under de kommande dagarna för att hjälpa dem som drabbats av den eskalerande krisen i olika områden.
Kyrkans Utlandshjälp (KUA) inleder en ny storskalig hjälpinsats i Mellanöstern för att hjälpa civila som lider av våldsamheterna och flyr från attacker.
Den första fasen av insatsen riktar sig till civila som flyr från Libanon, varav största delen är kvinnor och barn. KUA har beviljat 100 000 euro från sin katastroffond för att hjälpa människor som flyr från Libanon till Syrien.
”Det krig som startade i Gaza för ett år sedan har nu som befarat spridit sig till de omgivande länderna. Mitt i allt detta är det viktigt att komma ihåg att alla människor har rätt till skydd och humanitär hjälp. Kyrkans Utlandshjälp har kontor och personal i regionen samt pålitliga partner som vi samarbetar med för att hjälp i den här akuta krisen”, säger Tomi Järvinen, verkställande direktör för Kyrkans Utlandshjälp.
Situationen i Gaza eskalerade för ett år sedan när Hamas, den islamiska motståndsrörelsen som kontrollerar Gazaremsan, genomförde terrorattacker på den israeliska sidan som en del av en långvarig konflikt. Omkring 1200 personer dödades i attackerna och 251 personer togs som gisslan av Hamas. Uppskattningsvis 40 000 civila har dött och nästan 100 000 har skadats till följd av den israeliska militära aktionen.
Den nuvarande humanitära krisen i Libanon och Syrien är ett resultat av Israels militära insatser mot Hizbollah, som inleddes i september 2024. Många människor flyr också för närvarande från Libanon till Syrien, där Kyrkans Utlandshjälp arbetar.
Många flyr från våldet för andra gången
Den libanesiska regeringen uppskattar att uppemot en miljon människor har tvingats lämna sina hem i Libanon och blivit flyktingar. I början av oktober hade mer än 100 000 av dem flytt över gränsen till Syrien, där den humanitära situationen redan är utmanande på grund av ett långvarigt krig och den förödande jordbävningen i fjol.
Bland dem som nu flyr till Syrien finns både libaneser och syrier som vid flera tillfällen tvingats lämna sina hem på grund av strider, hot från terrororganisationer och jordbävningen. 1,5 miljoner syriska flyktingar bodde i Libanon före attackerna som började i september.
KUA:s arbete i Syrien fokuserar på människors grundläggande behov. Flyktingar kommer att förses med fungerande skydd och värme inför den kalla vintern, och de får också hygienprodukter samt möjligheter till psykosocialt stöd.
”Omkring 70 procent av de som flyr till Syrien är kvinnor och barn. Bland dem som flyr konflikten finns äldre människor och personer med funktionsnedsättning. Antalet libaneser och syrier som anländer till Syrien ökar, och KUA kommer att stöda dem med nödhjälp”, säger Mazen Khzouz, KUA:s landschef för Syrien.
”På längre sikt planerar vi att jobba för flyktingbarns möjlighet att gå i skolan”, tillägger Mazen Khzouz.
Hjälparbetet kommer att utvidgas ytterligare
Det arbete som nu pågår för att stöda flyktingar i Syrien som flyr från Libanon är en del av KUA:s bredare regionala humanitära program.
Kyrkans Utlandshjälp fortsätter sitt arbete på Västbanken och i östra Jerusalem. KUA startar nu också arbete i Gaza, där kriget fortsätter, även om världens uppmärksamhet just nu är fokuserad på Libanon. Arbetet kommer att fokusera på utbildning i nödsituationer och psykosocialt stöd i den svåra humanitära situationen i Gaza. Nästa steg i hjälpinsatsen kommer att uppdateras under de kommande dagarna.
Kyrkans Utlandshjälp har haft ett eget kontor i Syrien sedan 2019, och även innan dess har bistånd levererats till regionen genom partner. På Västbanken och i östra Jerusalem har KUA haft projekt sedan 2012 och ett eget kontor sedan 2016.
Den nya humanitära insatsen kommer att bygga vidare på befintliga landsprogram och anpassas till den förändrade situationen i regionen.
För intervjuförfrågningar och andra frågor, kontakta Erik Nyström, kommunikationschef (tel. +358 40 143 4464, erik.nystrom(a)kua.fi)
Upp till 600 000 barn under fem år i Kenya och Somalia lider av akut undernäring – Kyrkans Utlandshjälp beviljade 400 000 euro i nödhjälp till det av matbrist drabbade Östafrika
Matbristen i Afrikas horn orsakas av den värsta torkan på fyra årtionden, den av kriget i Ukraina påskyndade inflationen och problem med tillgång till importerat spannmål. Priset på en matkorg har på kort tid ökat med 36 procent i Somalia.
ÖSTAFRIKA HAR drabbats av den värsta torkan på fyra årtionden. Extrema väderfenomen orsakade av klimatförändringarna har påverkat speciellt Somalia, östra delarna av Etiopien och norra Kenya. Dessa områden har inte haft normala regnperioder på nästan två år.
I april beviljade Kyrkans Utlandshjälp (KUH) 400 000 euro för en humanitär biståndsoperation i Kenya och Somalia. Operationen har startat nu. FCA:s fotograf besökte torkan drabbade Baidoa-området i Somalia i maj.
Enligt FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd OCHA är upp till en fjärdedel av Somalias befolkning, ca 4,1 miljoner människor, i behov av akut humanitär mathjälp. En del medborgarorganisationer bedömer att siffran är över 6 miljoner människor. I Kenya är drygt 2 miljoner människor i behov av mathjälp. Specialister bedömer att det finns upp till 600 000 barn under fem år i Kenya och Somalia som lider av akut undernäring. Om torkan fortsätter förväntas den humanitära katastrofen spridas och växa.
Cirka 70 procent av somalierna lever under fattigdomsgränsen, dvs. på mindre än två euro om dagen. BILD: Mohamed Abdihakim/KUH
Torkan är inte den enda orsaken till matbristen i Somalia och Kenya, utan det är en mångdubbel kris som också förvärrats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Upp till 90 procent av spannmålet som används i Somalia importeras från Ukraina och Ryssland. Priset på vete har sedan februari stigit med upp till 300 procent i Somalia.
”Vi har alltså två stora kriser på varandra”
Ikali Karvinen, landschef för Somalia vid KUH, har följt inflationens kraftiga påverkan på matpriset och torkans effekter på matkrisen på nära håll.
”Priset på mat har redan ökat med 30 procent på grund av inflationen, liksom priset på bränsle”, berättar Karvinen.
Av viktiga livsmedel har också priset på till exempel matolja, majs, hirs, sesamfrön, ärter och bönor till och med fördubblats på sina ställen. Cirka 70 procent av somalierna lever under fattigdomsgränsen, dvs. på mindre än två euro om dagen. När värdet på pengar sjunker på grund av inflationen innebär det att man kan köpa ännu mindre mat m.m. Inflationen har tillsammans med torkan uppskattats påverka upp till 6 miljoner människors liv i Somalia.
”Inflationen, speciellt vad gäller mat och energi, påverkas kanske mest just i vår av kriget i Ukraina, även om klimatkrisen också påverkar just Östafrika kraftigt. Vi har alltså två stora kriser på varandra.”
Nomadbefolkningens situation i Somalia är enligt Karvinen för närvarande mycket allvarlig. Torkan dödar boskapen och med boskapen försvinner familjernas uppehälle. Somalia hotas av en liknande situation som hungersnöden 2011.
KUH har börjat dela ut kontantbistånd i Somalia för att svara på den humanitära krisen. BILD: Mohamed Abdihakim/KUH
Hushåll med kvinnor som blivit änkor eller barn står i fokus för KUH:s hjälparbete
KUH har börjat dela ut kontantbistånd i Somalia för att svara på den humanitära krisen. Kontantbistånd är ett snabbt och mänskligt sätt att hjälpa som sparar logistiska kostnader.
”Kontantbistånd fungerar så länge som det finns marknader, oavsett om de är affärer eller torg, där man kan köpa mat och andra grundförnödenheter och där pengar har något slags värde.”
Om pengar sjunker i värde kan det bli ett problem när det gäller att dela ut kontantbistånd.
KUH har börjat dela ut kontantbistånd i Somalia för att svara på den humanitära krisen. BILD: Mohamed Abdihakim/KUH
”Om inflationen fortsätter i denna takt kommer vi att behöva fråga oss om det är vettigt att fortsätta med kontantbistånd eller om vi i något skede hamnar i ett läge där vi måste börja dela ut mat”, säger Karvinen.
Matdistributioner kräver logistik. Det kan försvåra säkerhetsläget i Somalia, som enligt Karvinen för närvarande är mycket dåligt. Coronaviruset fortsätter också att spridas i östra Afrika.
KUH:s humanitära operation strävar efter att med hjälp av kontantbistånd nå 700 hushåll i Somalia och 600 hushåll i Kenya fram till högsommaren i de områden där matbristen är som värst. Syftet är att nå speciellt de familjer som på grund av katastrofen varit tvungna att lämna sina hem och de som hotas mest av undernäring. Hushåll med kvinnor som blivit änkor eller barn står i fokus för KUH:s hjälparbete.
”Alla försökte ta sig till säkerhet” – Kyrkans Utlandshjälp följde med de första veckorna av kriget i Ukraina och hur vanliga människor blev flyktingar
På våren 2022 tog sig först tusentals, sedan hundratals tusen och till slut miljontals ukrainare över gränsen till grannländerna för att söka skydd. Ännu fler än det lever som interna flyktingar i Ukraina. Vi dokumenterade flyktingkrisen på ort och ställe i tre veckors tid.
I BÖRJAN AV MARS är det lugnt på de små vägarna i den lilla byn Barabás i östra Ungern, trots att Europa går igenom sin svåraste kris sedan andra världskriget. Gränsen till Ukraina ligger på endast några minuters köravstånd från byn och på andra sidan gränsen är kriget i full gång.
I flyktingskyddet som grundats i byahuset i Barabás värmer sig familjer som tagit sig över gränsen medan frivilligarbetare serverar mat och dryck åt dem. Vägen har varit lång, men barnen är ännu fulla av energi. De sitter runt borden och ritar, vissa fnittrar ivrigt.
Kristina och sin katt flydde första gängen 2014 från Luhansk i östra Ukraina.
Utanförhuset står Kristina, vars ögon ser ut att vara ömma av gråt. Den unga kvinnan har redan två gånger flytt undan ryska militäroperationer, första gången 2014 från Luhansk i östra Ukraina och nu från sitt hem i den ukrainska huvudstaden Kiev. Att komma ombord på tåget som tog flyktingar bort från Kiev var inte lätt.
”Människorna hamnade i panik och började skuffa varandra”, säger Kristina, som flydde med sin mamma och sin katt. ”Varenda en försökte ta sig till säkerhet”.
I flyktingskyddet som grundats i byahuset i Barabás värmer sig familjer som tagit sig över gränsen medan frivilligarbetare serverar mat och dryck åt dem.
På gränsstationerna mellan Ukraina och Ungern torkar männen tårarna och kramar de nedstämda kvinnorna och barnen som fortsätter över gränsen för att ta sig till en trygg plats. Männen i stridsduglig ålder återvänder över Karpaterna tillbaka till sina hem eller sina militära poster. Ingen vet ifall det här är ett sista farväl.
Miljontals ukrainare har tvingats lämna sitt hemland
Även om miljontals ukrainare har tvingats lämna sitt hemland lever ännu fler som flyktingar inom landet. I gränsstaden Berehove inkvarterar en skolbyggnad 80 interna ukrainska flyktingar. I ett litet rum sitter en familj på fem personer.
Familjen som jobbade på teatern i Charkiv och flydde västerut med buss när de första bomberna föll och striderna inleddes.
”Jag lämnade vänner i Charkiv, de som inte kunde eller inte ville fly av olika skäl. Jag känner mig urusel, eftersom jag inte kan hjälpa dem alls”, säger Daria.
Ljubov, Daria, Alica och Masha lämnade allt bakom de när kriget började.
Kriget har pågått i en vecka och familjen behöver redan något att göra. Familjens pappa Kirill har lyckats få en arbetsintervju, som han ska på nästa dag.
Den 11 mars träffar vi Anna på Lvivs järnvägsstation, där hon huttrar i kylan tillsammans med sin mamma Natalia och sin katt Gorgik. Sällskapet vill ta sig över gränsen till väst. Mamman och dottern hoppas att de hittar jobb möjligast snabbt – och när kriget är slut vill de tillbaka till Ukraina, understryker Anna.
Kyryl är 6 år gamla och han är full av energi.
I utkanten av Lviv står 6 år gamla Kyryl och lutar sig mot dörrkarmen. Han är full av energi och börjar snabbt studsa omkring i rummet fyllt av madrasser. Det busiga lilla barnet har flytt från Kiev och nu bott i fyra dagar i det provisoriska flyktingskyddet som öppnats i en kyrka.
Kyryls syster står bredvid och säger att hon inte tror att han förstår att han är på flykt. Många föräldrar säger samma sak: barnen förhåller sig till situationen som till en konstig semesterresa. De fortsätter leka direkt då de får en chans.
Skolan har nu blivit en temporär hemplats för flyktingar
Sedan mitten av marshar gränsstaden Berehove varit fylld av ukrainska internflyktingar. Kyrkans Utlandshjälp har tillsammans med systerorganisationen Hungarian Interchurch Aid stött flyktingskydden med matförsändelser och andra förnödenheter. Det största jobbet gör ändå de lokala frivilligarbetarna.
Skolan har nu blivit en temporär hemplats för flyktingar, och köket i huset leds av Ivonna Kobypyavska. Ivonna och hennes köksteam tillreder 400 måltider per dag för att flyktingarnas magar ska hållas fulla. För bara en månad sedan räckte det att laga mat för 40 elever. ”Men det är ingen stor sak”, säger Ivonna.
En Köksteam tillreder 400 måltider per dag för att flyktingarnas magar ska hållas fulla. För bara en månad sedan räckte det att laga mat för 40 elever.
En av familjerna som ännu också bor i flyktingskyddet är teaterfamiljen från Charkiv, som vi mötte för några veckor sedan. Deras framtidsplaner är fortfarande oklara, pappa Kirill har inte hittat jobb. Vi önskar dem lycka till.
I mitten på april får jag ett meddelande i telefonen. Daria från teaterfamiljen meddelar att hon åkt till Italien för att pröva lyckan där. Resten av familjens flickor är i Georgien. Endast pappa Kirill har stannat i Berehove.
Text: Ulriikka Myöhänen Bild: Antti Yrjönen Översättning: Björn Udd
Även om miljontals ukrainare har tvingats lämna sitt hemland lever ännu fler som flyktingar inom landet.
Ukrainska läraren Erika Pavliuk saknar krittavlan, men först måste flyktingfamiljerna som inkvarterats i skolan få hjälp – ”Största delen av mammorna är ensamma här med sina barn”
När Ryssland anföll Ukraina skickade Engelskaläraren Erika Pavliuk hem sina elever och började frivilligarbeta bland flyktingarna som flyttat in i skolan. I Berehove i västra Ukraina får flyktingarna en säng, värme och mat.
”JAG HÖRDE NYHETEN av min man, som satt och surfade på nätet. Han sade orden, som alltid kommer att eka i mitt huvud. Vårt land är under attack.”
Engelskaläraren Erika Pavliuk sitter i sitt tomma klassrum i Berehove i Västukraina, nära gränsen till Ungern. Hon går igenom händelserna från den tidiga torsdagsmorgonen. Det var den 24 februari och Ryssland hade inlett ett grymt anfallskrig mot Ukraina.
Pavliuk säger att hon först inte trott på nyheten. Familjen fortsatte sina morgonbestyr i ovisshet. De förde familjens 5-åriga dotter till dagis och Pavliuk tog sig till skolan hon jobbar i, utan att veta vad som skulle hända.
Under dagens första lektion stod läraren framme i klassen, framför sina 12-åriga elever. Stämningen var dyster.
”Jag kommer ihåg en pojke som satt i klassen och såg blek ut. Mitt i allt började hans näsa blöda. Jag bestämde mig för att sätta böckerna åt sidan och diskutera det som oroar barnen mest. I praktiken var mina elever rädda för att de snart skulle dödas.”, minns Pavliuk.
Efter torsdagens första lektion fick skolan instruktioner från myndigheterna. Undervisningen skulle avbrytas och barnen skickas hem.
”De ringde också från min dotters dagis och sade att någon måste hämta henne omedelbart. När jag kom fram hade barnen redan evakuerats ur byggnaden. De väntade på sina föräldrar utanför, och i stunden visste ingen vad som händer näst.”
Ukrainska engelskaläraren Erika Pavliuk säger att hon först inte trott på nyheten när kriget började. Nu hjälper hon flyktingar från andra delar av landet .
Nu, några månader senare vet vi mer om vad som skulle ske under de kommande veckorna. I mars började Ryssland rikta sina missilattacker också mot strategiskt viktiga mål i västra Ukraina, men de mest förödande striderna skulle pågå i andra delar av landet.
I början av april hade redan fyra miljoner ukrainska flyktingar tagit sig över gränserna till grannländerna. En stor mängd ukrainare hade också flytt inom landets gränser till de västra delarna av landet.
Från lärare till frivilligarbetare
När kriget fortskred började situationen också klarna för Pavliuk, hennes kollegor och de andra invånarna i den lilla staden Berehoven. Redan i slutet av februari började flyktingar från andra delar av landet anlända till skolan.
Inom bara några dagar var hela staden i full gång med att hjälpa dem som flytt kriget. Skolans lärare, kockar och resten av personalen började frivilligarbeta. Pavliuk och hennes kollegor gick igenom det som donerats, löste problem som flyktingarna hade och hjälpte med allt som kom upp.
Dagarna var långa för alla, och det fanns ingen tid att ta ledigt. Pavliuks dagar flöt snabbt förbi.
”Det kom bara energi någonstans ifrån. Människor behövde hjälp. Jag kände mig inte trött under dagen, men när jag kom hem somnade jag så fort huvudet nuddade dynan.”
Skolan blev snabbt centrum för händelserna, eftersom det i det stora köket gick att laga mat åt en stor mängd människor. I normalfall går 300 elever i skolan.
”Under de första dagarna stannade flyktingarna i skyddet bara i några timmar. De gick i duschen och åt något. Sedan fortsatte de mot gränsen. Vi visste inte åt vilket håll situationen skulle utveckla sig”, säger Pavliuk.
Skolan kunde inkvartera ungefär 80 flyktingar i rum inredda med våningssängar där skolans egna elever bott tidigare. När striderna fortsatte stannade en del av flyktingarna i flera veckor. Kyrkans Utlandshjälps partnerorganisation Hungarian Interchurch Aid levererade nya kylaggregat, flera livsmedelsleveranser och andra förnödenheter, som en ny tvättmaskin till tvättstugan.
Papporna stannade vid fronten
I egenskap av frivilligarbetare har Pavliuk hört många familjers berättelse och hon är rörd när hon återger dem. Många som stannat i skyddet en längre tid tänker inte gå över gränsen till Ungern om de inte måste. Många planerar att återvända hem, eller åtminstone så nära hem som möjligt. Pavliuk förstår dem.
”Varje morgon när jag vaknar är jag tacksam över att vi [i västra Ukraina] har haft en lugn natt. Jag har växt upp här, jag är född här och mina föräldrar och många generationer innan det har levt här. Jag kan inte ens tänka mig att jag skulle lämna mitt hem och staden bara för att en anfallare tvingar mig.”
Pavliuk tycker att det varit speciellt svårt att se vardagen för barnen och mammorna som bor i skyddet.
”Största delen av mammorna är ensamma här med sina barn. Vanligtvis bor de med sina män, men nu är männen i armén. Mitt hjärta brister av tanken på att de är tvungna att ta hand om sina barn på en plats de inte känner till. Det bor åtta personer i rummen och de känner inte sina rumskamrater. Fast nu har de ju börjat bli bekanta.”
Pavliuk ser också en ljusglimt i krisen. Hon tycker att kriget och flyktingkrisen som följt har fått invånarna i staden att samarbeta på ett aldrig tidigare skådat sätt. I gränsstaden Berehove är många, precis som Pavliuk, splittrade mellan två länder och kulturer. Därför är det inte alltid lätt att leva tillsammans.
”Enligt mitt pass är jag ungrare, men jag har bott på den Ukrainska sidan av gränsen hela mitt liv, så jag är också ukrainare. Det har funnits meningsskiljaktigheter mellan ukrainare, ungrare och andra minoriteter i staden, men jag upplever att det inte mera är fallet.”
Erika Pavliuk berättar att alla i skolan väntade på att återgå till det normala efter coronapandemin, innan kriget bröt ut.
Distansundervisningen inleddes efter flera veckors paus
Pavliuk berättar att alla i skolan väntade på att återgå till det normala efter coronapandemin, innan kriget bröt ut. Under kriget har undantagstillståndet fortsatt. I slutet av mars började de utnyttja allt de lärt sig om distansundervisning igen, då skolan i Berehove började ge lektioner på distans igen.
Barnen i flyktingskyddet har kunnat delta i undervisningen i de ukrainskspråkiga skolorna i staden eller delta i sina egna skolors distansundervisning om det har erbjudits. Barnen deltar i lektionerna från skolans datorklassrum.
Pavliuks ungerskspråkiga elever stannar däremot hemma, eftersom deras skola fortsättningsvis är full av flyktingar. Pavliuk fortsätter jobba i skyddshemmet för flyktingar på dagarna och om kvällarna förbereder hon lektionerna hon håller. Hon blir rörd när hon talar om sina 12–18-åriga elever.
”De är tonåringar. Vi har alla upp- och nerförsbackar men vi hittar alltid lösningar på svåra situationer. Jag älskar dem.”
Hon vet redan nu att några elever flytt från Ukraina till Ungern och att de inte kommer att återvända till hennes lektioner. Pavliuk suckar djupt och tittar runt sig i sitt tomma klassrum. Vad är lärarens högsta önskan?
”Att jag får hålla vanliga lektioner. Jag vill skriva på krittavlan där och…” Pavliuk tvekar en stund och skrattar sedan trött ”…jag vill skälla ut mina elever när de inte har gjort läxorna.”
Text: Ulriikka Myöhänen Bilder: Antti Yrjönen Översättning: Björn Udd
Kyrkans Utlandshjälp utökar sin hjälpoperationför att stödja dem som tvingats lämna sina hem under kriget
Kyrkans Utlandshjälp (KUH) uppgav på måndagen att organisationen utökar insatserna som inleddes efter att kriget i Ukraina bröt ut. KUH skickar nu personal till Ukraina och grannländerna och utvidgar sina hjälpoperationer till att innehålla mer än endast omedelbar nödhjälp.
KRIGET I UKRAINA har drivit över tre miljoner människor på flykt. För att stöda dem som lider av kriget planerar KUH omfattande åtgärder, bland annat att skicka hjälppersonal till Ukraina och Ungern. För tillfället stöder KUH organisationen Hungarian Interchurch Aid (HIA), som hjälper dem som flytt undan kriget till Ungern, Karpaterna och till Lviv i Ukraina genom att dela ut mat, vatten, hygienartiklar och livsviktiga medicinska förnödenheter.
”Finländarna har frikostigt donerat till våra hjälpinsatser för dem vars liv har påverkats av kriget i Ukraina. Vi bemöter situationen nu och i framtiden”, säger KUH:s verksamhetsledare Jouni Hemberg.
”Vi har väldigt värdefull erfarenhet av att hjälpa flyktingar i andra länder och speciellt av att erbjuda utbildning och psykosocialt stöd. Den erfarenheten är otroligt viktigt när vi hjälper traumatiserade människor — speciellt kvinnor, ungdomar och barn — i Ukraina och utanför landets gränser.”
15 254 personer har redan fått hjälp tack vare samarbetet mellan KUH och HIA. Organisationerna har till exempel levererat livsviktig medicinsk apparatur för sju miljoner euro till västra Ukraina och 278 ton mat och andra förnödenheter till flera orter där människor som lämnat sina hem nu bor. KUH har stött mottagningscentraler som HIA grundat både vid gränsen mellan Ungern och Ukraina och i Budapest.
Människor som vill fly Ukraina köar till ett tåg den 11 mars.Bild: Antti Yrjönen/Kyrkans Utlandshjälp
Krigets inverkan på Ukraina är obeskrivligt
”Vissa människor har lämnat sina hem på 10 eller 20 minuters varsel — de har lämnat allting bakom sig. Resan till Lviv eller längre bort har tagit över ett dygn eller längre. Vissa familjer har bott i tillfällig inkvartering i dagar eller veckor. Deras behöv är akuta: de är hungriga, törstiga och utmattade”, säger KUH:s kommunikationsexpert Ulriikka Myöhänen, som har besökt Lviv och andra områden under den senaste veckan.
KUH skickar mera personal till Ukraina och Ungern för att ge stöd åt HIA i att leda och administrera hjälpoperationen, för att erbjuda utbildning i en sådan här nödsituation och för kommunikationsbehov. KUH utreder också andra möjliga samarbetspartners som organisationen kunde stöda för att hjälpa flyktingar som tagit sig till andra länder.
”Vi hoppas innerligt att det snart blir fred, men även om det händer kommer den inverkan som kriget redan nu haft på Ukraina och det ukrainska folket att vara obeskrivlig”, säger Hemberg.
”En sak som vi kan göra, som experter på utbildning, är att hitta sätt för barnen och ungdomarna att kunna fortsätta sin skolgång”, fortsätter Hemberg.
”Alla som flytt är oroliga över sin framtid, hur de ska försörja sig och ifall deras barn ska få fortsätta gå i skola”, säger Myöhänen.
Kyrkans Utlandshjälp beviljar en första halv miljon euro för att hjälpa familjer som drabbats av konflikten i Ukraina
Människorna sökte skydd för bombningar på Kievs metrostationer på fredagen. Bild: AP / LEHTIKUVA / EMILIO MORENATTI
Under den första helgen som insamlingen till förmån för familjer som lider av kriget i Ukraina pågått samlade Kyrkans Utlandshjälp (KUH) in över en miljon euro. Vid första skedet av hjälparbetet riktar KUH medel till Ukraina och Ungern varefter stöd också planeras till hjälparbete på andra områden.
Kyrkans Utlandshjälp beslöt på måndagen om sitt första bidrag till stöd för offren av konflikten i Ukraina som började den 24 februari. De första 500 000 euro av den dryga miljon som samlats in så här långt kommer att användas för att trygga basbehoven hos dem som tvingats fly sitt hemland. De ska få förnödenheter som mat, varma filtar och sovsäckar.
Hjälparbetet riktas i det här skedet till Ukraina samt Ungern, som redan tagit emot tiotusentals människor som söker skydd. KUH har redan stött sin ungerska partnerorganisation Hungarian Interchurch Aids leverans av 28 ton livsmedelsartiklar som delats ut i Ukraina under veckoslutet.
“Vår vädjan om hjälp för dem som flytt konflikten i Ukraina har väckt en otrolig vilja hos människor att hjälpa”, säger KUA:s verksamhetsledare Jouni Hemberg.
“Vi stöder vår ungerska samarbetsorganisation med 500 000 euro. De har inlett sina hjälpoperationer i Ukraina och Ungern. Samtidigt uppskattar vi hur vi bäst kunde hjälpa dem som drabbats av konflikten under de närmaste dagarna och veckorna.”
En halv miljon människor har drivits på flykt i Ukraina
KUH har beredskap och expertis att hjälpa så väl med nödhjälp och mottagandet av flyktingar som att hantera konfliktens långvariga konsekvenser. Tillsammans med systerorganisationerna i ACT Alliance jobbar KUH för att trygga livsmedelsförsörjning och bashygien samt erbjuda psykosocialt stöd, utkomstmöjligheter och skolgång i krissituationen.
Hjälpbehovet i Ukraina är enormt. I ett land med 44 miljoner invånare behövde redan tre miljoner humanitär hjälp före kriget som började torsdagen den 24 februari. FN:s flyktingorgan uppskattade på måndagen att över en halv miljon ukrainare tagit sig över gränserna till grannländerna. Mängden flyktingar förväntas öka medan våldet trappas upp. Många som lämnat sitt hem och sitt hemland beskriver hur svårt det var att fly så överraskande.
“Kvinnorna i min familj beslöt sig för att föra barnen till säkerhet. Jag kommer inte ihåg något alls från största delen av färden. Mina barn frågade vart vi är på väg och jag klarade inte av att svara någonting alls. Vi hörde att det var långa köer vid gränsen till Polen så vi beslöt oss för att ta oss över bergen och till Ungern. Min syster är ännu på resande fot och jag vet inte alls var hon och hennes barn är, säger Jelena, som tagit sig över gränsen till Ungern under helgen.
Också vid gränsen till Ungern dröjde väntan flera timmar.
”Det var kallt och mina barn frös. Det har varit otroligt att märka hur mycket människor vill hjälpa. Bara att få prata ut hjälper att tro på något bättre”, säger Jelena.
Du kan delta i nödhjälpsinsamlingen på något av följande sätt:
Kyrkans Utlandshjälp samlar medel för att stöda ukrainska familjer
KUH levererar nödhjälp till de mest drabbade tillsammans med våra partner inom ACT Alliance-nätverket. Bild: HIA-Hungary
Konflikten i Ukraina befaras leda till en flyktingkris. Kyrkans Utlandshjälp (KUH) stöder leveranser av nödhjälp till dem som drabbats av konflikten.
TROTS DET internationella samfundets ansträngningar och det ukrainska folkets vädjan har Ryssland påbörjat krigshandlingar i Ukraina. KUH fördömer de här handlingarna. Tillsammans med våra partner inom ACT Alliance-nätverket är vi beredda att stöda människor som lider av konfliktens följder.
Kyrkans Utlandshjälp stöder leveransen av nödhjälp till nödlidande familjer. Nödhjälpen delas ut tillsammans med våra europeiska partnerorganisationer för att besvara akuta behov. I praktiken består hjälpen av livsmedel, väderskydd, filtar och andra basförnödenheter.
Konflikten befaras tvinga människor att lämna sina hem. Kyrkans Utlandshjälp följer med utvecklingen av läget i Ukraina och Europa överlag.
”Vi har bevittnat många situationer orsakade av konflikter där människor varit tvungna att lämna sina hem på kort varsel. Det råder alltid brist på basförnödenheter, mat, mediciner och vatten. Ukrainas situation är speciellt utmanande eftersom Europa är mitt i en kall vinter och en allvarlig coronapandemi”, säger Kyrkans Utlandshjälps verksamhetsledare Jouni Hemberg.
Kyrkans Utlandshjälp har startat en nödinsamling för att stöda familjer som lider av konflikten i Ukraina.
Livsmedel och filtar till familjer i Afghanistan inför en kall vinter
HIA-Hungary har arbetat med humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete i Afghanistan från och med år 2001. Organisationen har projekt i flera provinser i landet. Bild: Giuliano Stochino Weiss / HIA-Hungary
Den humanitära situationen i Afghanistan är extremt allvarlig. Enligt de senaste bedömningarna har 95 procent av landets befolkning inte tillräckligt med mat.
KYRKANS UTLANDSHJÄLP har inlett nödhjälpsleveranser till Afghanistan tillsammans med sin partnerorganisation HIA-Hungary. Sammanlagt skickar vi nödhjälp för 200 000 euro och i det ingår livsmedel och filtar inför vintern.
I Afghanistan bor det 40 miljoner människor och den humanitära situationen där är ytterst allvarlig. Mer än 40 år av krig, de senaste månadernas upptrappade konflikt, fattigdom, covid-19-pandemin och den pågående klimatförändringen har äventyrat livsmedelstryggheten i Afghanistan.
I och med att den nya talibanledda regeringen tog över makten har många internationella organisationer och finansiärer lagt ner sin verksamhet i Afghanistan. Krisen i Afghanistan har lett till att landets bankväsende har rasat samman, möjligheterna att försörja sig har minskat och priset på livsmedel har ökat kraftigt.
Största delen har inte tillräckligt att äta
Enligt FN:s livsmedelsprogram har 95 procent av afghanerna inte tillräckligt med mat att äta och hälften av befolkningen lider av akut livsmedelsbrist.
”Jag lever från hand i mun på min lilla lön som väktare vid ett privat sjukhus. Priserna stiger varje dag, så jag har svårt att försörja min familj. Nu har jag ingen annan råd än att ta hem mat som inte har gått åt på sjukhuset där jag jobbar,” säger Akhtar Mohammad, som bor i Mazar-i-Sharif.
Waheed bor i samma område och berättar att han hade ett lärlingsavtal på en verkstad innan situationen i landet nyligen förvärrades.
”Jag förtjänade ungefär 6000 afghani (57 euro) i månaden. Nu har jag inte det jobbet längre. Jag gör ströjobb med min skottkärra och förtjänar 80–100 afghani (mindre än en euro) om dagen. Jag kan inte glömma att vi inte hade olja att laga mat med i nästan en vecka. Jag var tvungen att låna pengar för att kunna köpa olja,” berättar Waheed.
Krisläget har gjort att många helt saknar inkomster, vilket gör det omöjligt att försörja sig utan hjälp utifrån.
Filtar för en kall vinter
Kyrkans Utlandshjälp och HIA-Hungary delar ut bistånd i provinserna Balkh och Samangan i norra Afghanistan. Målet är att nå ungefär 14 000 av de människor som är mest utsatta.
Hjälpen riktas i synnerhet till kvinnor och barn, till personer med funktionsnedsättningar och sjukdomar samt till personer som lever i tält eller som har tagit emot andra hjälpbehövande familjer i sitt hem.
Familjerna får livsmedelsbistånd i form av vetemjöl, risk, vegetabilisk olja, bönor, kex och babymat. Att vintern är på väg oroar också lokalbefolkningen.
”Jag är rädd, för mina barn behöver varma kläder. Mest oroar jag mig över att det är svårt att få tag på ingredienser för att baka bröd nuförtiden,” säger Simagul, en änka med fem barn i norra Afghanistan. Meningen är att dela ut värmande filtar till 2 000 hushåll i samband med Kyrkans Utlandshjälps och HIA-Hungarys nödhjälpsutdelning.
HIA-Hungary har arbetat med humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete i Afghanistan från och med år 2001. Organisationen har projekt i flera provinser i landet. Den biståndsoperation som nu har inletts pågår från oktober till december.
Mer information ger:
sakkunnig inom humanitärt arbete Jan De Waegemaeker, tfn +358 50 574 0481, jan.de.waegemaeker@kua.fi Förfrågningar och intervjuer på engelska.
vice verksamhetsledare Tomi Järvinen, tfn +358 40 641 8209, tomi.jarvinen@kua.fi Intervjuer på finska.
Du kan stöda Kyrkans Utlandshjälps humanitära arbete i Afghanistan genom att ge ett bidrag:
”Snabba ingrepp räddar människoliv” – Brådskandekatastrofhjälp behövs när Haiti återhämtar sig från jordbävning
Haitiska Marie Remarais med sina sex barn framför familjens skalvskadade hus i södra Haiti. Sedan naturkatastrofen i augusti har familjen bott i ett telt. Thomas Noreille / ACT Alliance
Kyrkans Utlandshjälp har beviljat ytterligare 100 000 euro i katastrofhjälp till offren för den jordbävning som drabbade Haiti i augusti. Sammanlagt levereras nödhjälp för 200 000 euro.
Kyrkans Utlandshjälp har beviljat ytterligare 100 000 euro i katastrofhjälp till offren för den jordbävning som drabbade Haiti i augusti. Sammanlagt levereras nödhjälp för 200 000 euro.
Jordskalvet i Haiti i augusti kostade 2 200 människor livet medan minst 12 000 människor skadades. Dessutom miste ungefär 130 000 familjer sina hem, rapporterade FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp OCHA en vecka efter katastrofen.
Mitt i förödelsen efter skalven försvåras återgången till vardagen av att jordbävningen med en magnitud på 7,2 förstörde kyrkor, skolor och sjukhus. Dessutom skadades trafikförbindelser, elnät och vattenledningar. Situationen förvärrades också av den tropiska stormen Grace som svepte fram över Haiti två dagar efter jordbävningen.
Kyrkans Utlandshjälp har beviljat sammanlagt 200 000 euro ur sin katastroffond för att hjälpa skalvoffren i Haiti. Enligt Jan De Waegemaeker, sakkunnig inom humanitärt arbete på KUH, är det viktiga efter en naturkatastrof att man kommer åt att genast hjälpa dem som lever mitt i förödelsen.
”Snabba ingrepp räddar människoliv. Vi vill signalera till de lokala aktörerna att det inte lönar sig att vänta, utan att sätta igång”, säger De Waegemaeker.
Kyrkans Utlandshjälp levererar nödhjälpen till de behövande i samarbete med övriga organisationer inom ACT-alliansen som är verksamma i området. ACT-alliansen, där Kyrkans Utlandshjälp är en av de grundande medlemmarna, är kyrkornas internationella biståndsnätverk och utgör en av världens största biståndsorganisationer.
650 000 människor i behov av katastrofhjälp
Enligt FN är 650 000 människor i Haiti i behov av akut katastrofhjälp. De områden som drabbades värst av skalvet i augusti finns i landets södra delar. Det var där jordbävningens epicentrum låg, 12 kilometer från staden Saint-Louis-du-Sud. I Grand’Anse och Nippe inom 50 kilometers diameter från epicentret lever ungefär en miljon människor. Förödelsen påverkades av att epicentret låg på bara 10 kilometers djup.
Enligt De Waegemaeker gör organiserad brottslighet det svårtillgängliga området som drabbades av skalvet farligt. Redan i samband med den stora jordbävning som drabbade Haiti år 2010 märkte man att det gällde att fästa speciell uppmärksamhet vid säkerheten för dem som redan är utsatta innan en katastrof inträffar.
”En väldigt viktig uppgift är att trygga säkerheten för i synnerhet barn och kvinnor mitt i katastrofen. Det finns ett stort hot om könsbetingat våld och människohandel”, säger De Waegemaeker.
Lokala familjer som har mist allt är också i behov av mat, rent vatten och skydd. Kyrkans Utlandshjälp hjälper lokalinvånarna med kontantbidrag så att de själva kan köpa de produkter de behöver.
”Med tanke på människovärdet är kontantbidrag det bästa sättet att hjälpa när det till exempel finns mat att köpa, men folk behöver pengar för att kunna handla.”
Att dela ut kontantbidrag gör också att hjälpen når fram snabbare, vilket är väsentligt mitt i en kris.
Naturkatastrofer drabbar Haiti
Invånarna i Haiti har under de senaste åren drabbats av flera förödande naturkatastrofer.
Skalvet i augusti har jämförts med det skalv med en magnitud på 7,0 som drabbade Haiti i januari 2010. År 2010 låg skalvets epicentrum bara 25 kilometer från landets huvudstad Port-au-Prince. Hur många som dog i det skalvet och de efterskalv som följde vet man inte, men enligt USA:s internationella utvecklingsmyndighet USAID miste minst hundratusen människor livet och mer än en miljon haitier tvingades åtminstone tillfälligt att lämna sina hem.
År 2016 drabbades Haiti av den tropiska stormen Matthew, som orsakade materiella skador på uppskattningsvis 2,3 miljarder euro i ett land som fortfarande återhämtade sig från jordbävningen. Minst 550 omkom i stormen.
Text: Elisa Rimaila
Du kan stöda Kyrkans Utlandshjälps humanitära arbete i Haiti genom att ge ett bidrag:
Kvinnor och flickor står i fokus för vårt pandemiarbete
Efter utlysningen av coronarestriktionerna förstod vi att barnäktenskap skulle bli en utmaning i våra arbetsområden i Nepal, skriver programkoordinator Deepika Naidu.
Våldet mot kvinnor ökade och mammor och systrar gjorde mer hushållsarbete än tidigare. En del flickor slutade i skolan och allt fler barn tvingades till giftermål. Covid-19-pandemin påverkade allas liv, men konsekvenserna av skol- och samhällsstängningar var särskilt allvarliga för nepalesiska kvinnor och flickor.
Efter utlysningen av coronarestriktionerna förstod vi att barnäktenskap skulle bli en utmaning i våra arbetsområden i Nepal. Familjer med ekonomiska trångmål kan ty sig till traditionella men kortsiktiga lösningar som att gifta bort sina döttrar. Därför ville vi prioritera skyddandet av barn. Vi grundade klubbar i skolor och ordnade diskussionstillfällen och gatuteater som behandlade frågan.
Vi reste stora skyltar i byarna där vi berättade om de negativa effekterna av barnäktenskap på barns fysiska, psykiska och sociala välmående. På skyltarna berättade vi också om lagar och straff kopplade till barnäktenskap. Det var glädjande att se att både samhällen och lokalförvaltningar tog emot budskapet väl.
Covid-19 tvingade oss att svara på krisen också på flera andra sätt. Vår matdistribution nådde de mest utsatta människorna. Bland dem fanns framförallt gravida och ammande kvinnor samt personer med funktionsnedsättning.
I Nepal – precis som i många andra länder – rapporterades om ett ökat våld mot kvinnor under samhällsstängningarna. Vi gjorde vårt bästa för att underlätta situationen, till exempel genom att ordna familjedialoger och en mediekampanj. Utöver det samlade vi män, pojkar, kvinnor och flickor till tillfällen där vi diskuterade våld som riktas mot kvinnor och olika lösningar för att få slut på det. Andelslag som stöds av Kyrkans Utlandshjälp gjorde upp planer för påverkansarbete som ska förebygga barnäktenskap samt våld. Planerna överräcktes till representanter från de olika lokalförvaltningarna.
Under pandemin har kvinnor och flickor utsatts för ökat våld och utnyttjande framförallt i karantäncenter. Kyrkans Utlandshjälp och andra medborgarorganisationer lyfte fram behovet av säkra utrymmen för kvinnor och flickor, och våra insatser ledde till resultat. Efter organisationernas gemensamma utlåtande skapades egna utrymmen för kvinnor och flickor i karantäncentren.
Grundlagen i Nepal är progressiv, vilket gör mig hoppfull. Lagparagraferna och den praxis som berör barnäktenskap och motarbetar sexuellt våld är lovande. Lokalförvaltningarna har som målsättning att skapa en omgivning där kvinnor och flickor kan leva ett gott liv.
