Det internationella målet för Gemensamt Ansvar-insamlingen är Jordanien, där Utlandshjälpen stöder unga syriska flyktingar med utbildning och utkomst. I Finland går insamlingsmedlen till offer för människohandel. Insamlingen börjar på söndagen den 5 februari.
Kriget i Syrien har pågått i snart sex år och en enorm mängd ungdomar som tvingats fly har inte gått i skolan på många år. En hel generation riskerar att förlora sin framtid.
Det internationella arbetet som stöds av insamlingsmedlen från Gemensamt Ansvar riktar sig särskilt till unga syrier som flytt till Jordanien. Utlandshjälpen stöder dem med möjligheter till utbildning och utkomst, vilket minskar risken för att falla offer för människosmugglare och människohandel. Kring 60 procent av Gemensamt Ansvar-insamlingens intäkter går via Kyrkans Utlandshjälp till utvecklingssamarbete och katastrofhjälp.
Jordanien är till sin yta fyra gånger mindre än Finland, men landet har under de senaste åren tagit emot drygt 650 000 registrerade flyktingar – tredje mest i hela världen. Inofficiellt beräknas 1,4 miljoner syrier ha flytt till Jordanien. Mer än hälften av dem är under 18 år gamla.
Frustration och en tuff omgivning tär på nerverna på syrierna som flytt undan det skoningslösa kriget. Flyktingar har svårt att få arbetstillstånd, och de unga har så gott som obefintliga möjligheter till en fortsatt utbildning. Samtidigt lider de av traumatiska minnen från kriget och oron för familjemedlemmar som fortfarande är kvar i Syrien.
I Jordanien går insamlingsmedlen framför allt till utbildning som stöder sysselsättning, möjligheter att utöva fritidsintressen och psykosocialt stöd till syriska flyktingar i 12–30-års ålder som bor i läger och lokala samhällen. Hjälpen når fram via Kyrkans Utlandshjälp.
Bilder från arbetet i Jordanien går att ladda ner via den här länken.
I Finland används insamlingsmedlen till att hjälpa offer för människohandel
”Insamlingen Gemensamt Ansvar som grundades 1949 har blivit finländarnas gemensamma välgörenhetsinsamling som lyfter fram den värsta nöden och hjälper dem som trots sin utsatta situation blir utan hjälp. I år uppmärksammar Gemensamt Ansvar oss på människohandeln och hjälper oss att känna igen offer för den, men också dem som flyr på grund av till exempel katastrofer och fattigdom och blir offer för andra former av utnyttjande. De här människorna är i stort behov av vårt stöd”, säger Gemensamt Ansvars insamlingschef Tapio Pajunen.
Människohandel och med den jämförbart utnyttjande anses vara en av de största utmaningarna idag då det gäller mänskliga rättigheter. Människohandel är svår att känna igen men den är närvarande överallt. I takt med en ökad rörlighet bland människor växer också risken för människohandel och det finns ett stort behov av hjälp.
”Termen människohandel träffar mitt i prick. Det handlar om att människor och deras nöd blir utnyttjade. Om att människor och mänsklighet förvandlats till en handelsvara. Till objekt, redskap, utan möjlighet att bestämma över sitt eget liv. Det är handel som gagnar bara den ena parten. I stället för likgiltighet och strävan efter egen vinning borde vi ta hand om varandra”, säger biskop Björn Vikström som i år är förman för insamlingen.
Insamlingsmedlen används till att utveckla stödpersonsverksamhet och uppsökande arbete, stärka de anställdas förmåga att känna igen offer för människohandel, erbjuda krishjälp genom att ordna inkvartering, mat, hygien och kläder, och möjlighet till tolk och lägre tröskel för juridisk rådgivning.
I Finland används insamlingsmedlen för att i samarbete med Pro-tukipiste ry, Brottsofferjouren, Flyktingrådgivningen rf och Monika-Naiset liitto ry hjälpa människor som fallit offer för människohandel.
Gemensamt Ansvar är en medborgarrörelse för kärlek till medmänniskan och en av de största årligt återkommande medborgarinsamlingarna som arrangeras i Finland. Insamlingen hjälper människor i nöd i Finland och i utvecklingsländerna oberoende av deras ursprung, tro eller politiska åskådning.
Gemensamt ansvar i tv:n
Insamlingen Gemensamt Ansvar inleds söndagen den 5 februari. Republikens president Sauli Niinistö öppnar insamlingen i TV1 klockan 12.00.
Insamlingens öppningsgudstjänst firas i Korsnäs kyrka söndagen 5.2 klockan 11 och sänds i Yle Vega klockan 13.03 och i Yle Fem klockan 15.55.
Från och med söndag är också tv-dokumentärer om offer för människohandel och de unga syriska flyktingarnas vardagliga utmaningar tillgängliga på insamlingens webbplats.
Mera information:
Erik Nyström
Informatör
puh. +358 40 143 4464
erik.nystrom(a)kirkonulkomaanapu.fi
Med hjälp av studiehandledning har antalet unga som avbryter skolan minskat markant. Lektionerna skapar växelverkan mellan elever och lärare, och ämnet har därför blivit ungdomarnas favorit.
Text: Ulla Kärki
14-åriga Navin Phan älskar att läsa.
”Jag läser romaner och historier om forna tider. Kambodjas historia intresserar mig speciellt mycket”, säger han.
Kambodjaner är stolta över sitt lands fornhistoria, speciellt tempelområdet Angkor Wat, ett världsarv som byggdes på 1100-talet.
Omvärlden minns ändå främst den våldsamma tiden under Röda khmererna.
På 1970-talet dog över en miljon människor i godtyckliga avrättningar, på fångläger och av den plågande hungersnöden under Röda khmerernas styre. Rörelsens ledare har ställts inför rätta först på 2000-talet.
Spåren syns ännu i skolorna i Kambodja. När Röda khmererna tog makten dödade de största delen av landets utbildade människor, och till och med 90 procent av lärarna.
Efter skräckregimen skapades ett nytt skolsystem där lärarna strikt följer ett noggrant förberett läromaterial. Med hjälp av det kunde undervisningen fortsätta utan en utbildad lärarkår.
I praktiken lyssnar eleverna tyst på läraren och skriver av tavlan. Modellen är sedan länge föråldrad och motsvarar inte behoven hos barn som Navin. De flesta familjerna har en tv hemma och unga drömmer om en smarttelefon att surfa på nätet med. Barnen behöver interaktion.
Navin Phan
Navin går i Wattamoens högstadie som Kyrkans Utlandshjälp stöder. Hon vill bli sjukskötare för att kunna ta hand om sina föräldrar i fall att de blir sjuka.
Navin går i nionde klass och är redan bättre utbildad än föräldrarna som arbetar som grönsaksförsäljare. Mamma gick fyra klasser i skolan och pappa fyra.
Navin önskar sig ett bra yrke och en säker utkomst, och en man som helst också är utbildad.
Hennes skola är på tröskeln till ett genombrott i undervisningen. Lärarna i högstadiet och det närliggande Slorkrams lågstadie får utbildning av finska sakkunniga från Lärare Utan Gränser-nätverket.
Lärarna bekantar sig med undervisningsmetoder som utgår från studerandenas behov och skapar växelverkan. Wattamoen strävar efter att föregå som exempel för områdets övriga skolor och lärare.
Läraryrket är inte uppskattat i Kambodja och lockar inte unga till branschen.
”Om man inte kommer in någon annanstans så måste man bli lärare”, säger Slorkrams rektor Rotha Bo.
Bristen på uppskattning syns i lönerna. Lärarnas medellön är 160 euro i månaden. Om man är ny tjänar man kanske ännu mindre. Fattigdomen definierar reglerna för arbetet.
Många lärare är tvungna att ha två jobb för att försörja sin familj. En lärare som kör mopedtaxi vid sidan om lärarjobbet lämnar eleverna för sig själva om någon kund ringer efter skjuts. Andra lärare arbetar i butiken om kvällarna i stället för att planera nästa dags lektioner.
Skolan i Kambodja har traditionellt inte förberett ungdomarna för arbetslivet. Många avbryter skolan, och någon studiehandledning har tidigare inte funnits. Kyrkans Utlandshjälp arbetar med båda problemen.
I samarbete med landets undervisningsministerium har Utlandshjälpen utbildat de tio första studiehandledarna i Kambodja genom tiderna. Vichet Un är en av dem. Enligt honom väljer ungdomarna ofta ett yrke efter föräldrarnas begäran för att de inte vet om något annat.
”Själv utbildade jag mig också ursprungligen till bokförare, men märkte att det inte var något för mig. Sen först utbildade jag mig till engelskalärare, mitt drömyrke”, säger Un.
Antalet studerande som avbryter sin skolgång har sjunkit markant i skolor med studiehandledare, och studiehandledningen har inkluderats i landets läroplan. Utlandshjälpen förbereder nu studiehandledarna för att föra utbildningen vidare till resten av landet under nästa år.
Eleverna säger att studiehandledningen är deras favoritämne. På timmarna får de diskutera, spela och göra övningar till skillnad från att bara lyssna och skriva av tavlan.
”Ungdomarna har det inte lätt. De är rädda för hur de ska klara av prov och framtiden skrämmer dem. Med oss kan de prata, och vi lyssnar och uppmuntrar dem”, säger studiehandledare Theary Chhoeurn.
Kyrkans Utlandshjälp stöder matleveranser och utbildning i Aleppo och andra områden som drabbats värst av kriget i Syrien. I år har över 35 000 syrier dragit nytta av arbetet.
Kyrkans Utlandshjälp levererar mathjälp i samarbete med IOCC (International Orthodox Christian Charities). För 20 000 euro får man mat åt över 2 000 människor, och behovet är i praktiken konstant.
Med utbildningsarbetet vill Utlandshjälpen garantera en säker skolgång för barn och unga som är flyktingar inom Syrien. Från och med hösten 2015 har Utlandshjälpen stött över 2 000 barn och unga i skolan genom bland annat studiehandledning och stödundervisning. Många flyktingar har tvingats till långa avbrott i skolgången, och utan hjälp har de svårt att fortsätta i skolan.
Under år 2016 har över 35 000 människor i Syrien dragit nytta av Utlandshjälpens arbete.
Läs mera om arbetet i skolorna via den här länken:
Syriens hopp ligger i skolorna – de här ungdomarna kommer att återuppbygga landet
Stöd vårt arbete per textmeddelande:
Skicka meddelandet APU10 till numret 16499 (10€)
Ge en gåva via nätbanken:
Nordea IBAN FI33 1572 3000 5005 04. Meddelande: Syyria
Du kan också stöda syriska flyktingar via den här länken.
Bild: IOCC