Coronan lyfte fram våra styrkor
Distansskola, karantän, reseförbud. Nedstängda samhällen, inställda evenemang och hundratals distansmöten. Pandemiåret 2020 var mycket exceptionellt också för Kyrkans Utlandshjälp, skriver verksamhetsledare Jouni Hemberg.
Situationerna i våra verksamhetsländer har varit svåra också förut. Vi har jobbat mitt bland konflikter, jordbävningar, naturkatastrofer och epidemier. Men ingen av oss hade någon erfarenhet av en global pandemi. För första gången berördes hela organisationen av krisen.
Årets händelser överraskade – och å andra sidan inte. Våra anställda finns utspridda runtom i världen så vi har alltid jobbat på distans. I Finland fick hela Helsingforskontoret flytta hem för att jobba vid köksbord och i soffor. När jag nu, efter ett år, tänker på hur distansjobbet löper är det som natt och dag. Det positiva är att våra landskontor i Asien, Afrika och Mellanöstern kunde verka länge utan några coronasmittor.
Pandemin har naturligtvis ändrat vårt programarbete inom utbildning, utkomst och fred. Hela världen övergick till distansundervisning under år 2020. I Finland har vi kämpat med hur vi ska lyckas ordna distansskola och distansjobb hemma. Situationen har krävt uppfinningsrikedom också i våra programländer som inte har några förbindelser eller fungerande infrastruktur. Lärarna har gått från by till by för att undervisa barn och hållit lektioner via radio.
Coronapandemin har också påverkat människors utkomst. I Europa bär staterna ansvar för att både människor och företag ska klara sig, men i utvecklingsländer har människorna inte den möjligheten. Samhällets stödnätverk är svaga, livet försvåras redan av epidemier som är lindrigare än coronan. De som inte har någon utkomst letar sig i mån av möjlighet till andra ställen. Att förflytta sig på grund av arbete är en risk med tanke på pandemin, men ökar också regionala oroligheter. Pandemin har skapat utmaningar för fredsarbetet – konflikterna bryr sig nämligen inte så mycket om en epidemi.
Trots utmaningarna har vår utveckling varit häftig. Den internationella inkomstfinansieringen har vuxit något otroligt. Det är ett tecken på att instanser som FN, EU och offentliga finansiärer litar på vårt arbete och på vår vision.
Coronan har ändå ätit upp en del av vår inhemska kollekt. Samhället har i långa perioder varit helt nedstängt och att samla in kollekt virtuellt är mycket svårt. Våra flitiga värvare har inte heller kunnat jobba ute på gatorna. Fastän inkomsterna i hemlandet minskade, minskade också utgifterna på grund av färre resor. Vi klarade oss genom 2020 utan någon jätteförlust.
Pandemiåret har gläntat på nya dörrar för oss. Nu och i fortsättningen måste vi kunna utvecklas och tänka på hur vi kan utnyttja digitaliseringen i vårt arbete. I framtiden kommer en stor del av vår utbildningsverksamhet att flyttas bort från fysiska byggnader. Till exempel i Afrika behövs enorma mängder utbildningsplatser i framtiden. Digital undervisning kunde vara en lösning. Faktum är att vårt arbete inte kommer att fortsätta som innan pandemin. Vi måste fundera på hur vi i fortsättningen kan plocka ut de bästa bitarna av det vi lärt oss under pandemitiden.
Som verksamhetsledare hoppas jag att vi snart kan besegra den här pandemin och att återhämtningen kan inledas. Efter pandemin fokuserar vårt arbete allt starkare på hållbar utveckling. Vi fortsätter arbeta för utbildning, fred, utkomst och jämlikhet. En lärdom av distansarbetet är att vi kan göra allt större miljögärningar. När vi reser gör vi det med en tydligare plan än tidigare.
Fastän året varit tufft har det varit en stor framgång för oss på Kyrkans Utlandshjälp. Allt tack vare våra anställda, förtroendevalda och volontärer. Ni är vår största resurs och möjliggör att vi kan verka där behovet av hjälp är som störst.
Ni är också den bästa mätaren för kvalitet och förtroende i vår verksamhet. Vi har utvecklat verksamheten och tack vare det har också finansieringen ökat. Pandemin lärde oss det allra viktigaste: när alla pusselbitar passar ihop kan man bygga en fungerande helhet.
Jouni Hemberg, verksamhetsledare
Den här texten publicerades ursprungligen som förordet till vår Årsberättelse 2020 som nyligen kom ut. Vill du veta mer om vad vi gjorde?
Sydsudan lider av många kriser men hoppet om bättre tider lever än
NÄR TAR PANDEMIN SLUT? Vem förde med sig coronaviruset till Sydsudan? Dessa frågor fick vi besvara när vi besökte olika lokala samhällen för att sprida information om coronapandemin. Det var intressant att rätta till myter om viruset som ingen av oss riktigt förstår till fullo. Som lekman som vet mycket lite om coronan finns det mycket att berätta om dessa möten.
Situationen i Sydsudan är svår. Det mest oroväckande är att två tredjedelar av landets befolkning – alltså 8,3 miljoner människor – är i behov av humanitärt bistånd för att klara sig. Under 2020 stötte Sydsudan på många kriser. Konflikter och inbördes våldsamheter accelererade och de förödande översvämningarna fortsatte för andra året i rad. Utöver det slog coronaviruset hårt mot samhället.
Utmaningarna gjorde de utsatta samhällena ännu mer utsatta. Jag är speciellt orolig över att en del anser att det i Sydsudan inte finns en tillräckligt stark politisk vilja för att avsluta konflikten.
Genom att föra samman olika aktörer kan vi komma åt konfliktens grundorsaker och få slut på den onda cirkeln av våld. I praktiken utbildar Kyrkans Utlandshjälp unga, kvinnor och traditionella och religiösa aktörer att lösa konflikter och mäkla fred. Våra ansträngningar har redan gett effekt lokalt, men nationellt återstår ännu arbete. Våra målgrupper är inte tillräckligt väl representerade i de nationella fredsprocesserna.
Det som gör mig hoppfull är att optimismen gror bland de unga trots den utdragna konflikten. Sydsudans omfattande naturrikedomar inger hopp till många och folket tror att en hållbar miljö och fred garanterar en bra framtid. Med hjälp av dessa har Sydsudan också potential att växa sig till hela Östafrikas kornbod.
Text: Moses Habib, humanitär koordinator
Det råder skriande brist på anständiga jobb i utvecklingsländerna. Kyrkans Utlandshjälps investeringsbolag reagerar på detta och lanserar ett nytt verktyg för Finlands utvecklingspolitik.
Finland investerar 16 miljoner euro i småföretagarverksamhet i utvecklingsländer genom ett nytt bolag som grundats av Kyrkans Utlandshjälp. Investeringen görs i form av ett lån. Enligt lånevillkoren ska medlen betalas tillbaka med ränta till den finska staten under 18 år med hjälp av avkastningen på investeringarna.
Under den inledande fasen ska bolaget FCA Investments Oy investera i affärsverksamhet i Asien och Afrika genom två fonder. Bolaget gör också egna direkta investeringar i företag.
”Bristen på rimligt prissatt finansiering är ett av de främsta hindren för att det ska uppstå affärsverksamhet som skapar jobb i utvecklingsländer. Det nya bolaget kan erbjuda förutsättningar för tillväxt till sådana lovande företag som ännu är för små för att intressera de traditionella utvecklingsbankerna”, säger utrikeshandels- och utvecklingsminister Anne-Mari Virolainen.
FCA Investments planerar direkta investeringar på 0,1–1 miljoner euro i olika företag. De stora utvecklingsbankerna gör sällan investeringar som är under en miljon euro eftersom administrationskostnaderna blir för höga i proportion till det investerade beloppet.
Det som gör det möjligt för Kyrkans Utlandshjälp att göra små investeringar lönsamt är att organisationen till att börja med också använder andra resurser till att stödja företagen som finansieras. De kan till exempel få hjälp med skötseln av ekonomin, planeringen och marknadsföringen.
”FCA Investments fördel i förhållande till motsvarande aktörer är att Kyrkans Utlandshjälp har personal på platsen och erfarenheter av att arbeta i de länder där investeringarna görs”, säger Jouni Hemberg som är verksamhetsledare för Kyrkans Utlandshjälp.
FCA Investments har för avsikt att göra sina första direkta investeringar i Uganda i Östafrika. Förutom i Uganda har Kyrkans Utlandshjälp också planer på investeringar i Somalia, Kenya, Jordanien, Nepal, Myanmar och Kambodja. En del av dessa länder har en betydligt svårare affärsmiljö än Uganda.
”Arbete och utkomst är nyckeln till hållbar fred. Med hjälp av yrkesutbildning och lån till småföretag kan vi lyfta människor ur fattigdom. Vi tror att den privata sektorn i framtiden kommer att spela en framträdande roll också i stödet till de allra fattigaste länderna”, säger Hemberg.
Fakta: Lån med ränta till Kyrkans Utlandshjälp
- Lånet till Kyrkans Utlandshjälp är en så kallas utvecklingspolitisk investering. Finansiella investeringar har tidigare gjorts i Interamerikanska utvecklingsbanken (9,2 miljoner euro), det statliga bolaget för utvecklingsfinansiering Finnfund (130 miljoner euro) och i en klimatfond under Internationella finansieringsbolaget IFC som ingår i Världsbanksgruppen (114 miljoner euro).
- Lånet har en ränta på 0,5 procent och Kyrkans Utlandshjälp börjar betala ränta 2019. Lånetiden är 18 år och kapitalet kommer att betalas tillbaka i fyra omgångar.
- Mer information om utvecklingspolitiska investeringar på utrikesministeriets webbplats: https://um.fi/utvecklingspolitiska-investeringar
Ytterligare information:
Max von Bonsdorff, chef för enheten för utvecklingsfinansiering och den privata sektorn, tfn 050 344 1014
Juha Kirstilä, minister Virolainens specialmedarbetare, tfn 040 552 8200
Jouni Hemberg, verksamhetsledare för Kyrkans Utlandshjälp, tfn 050 325 9579
I början tog Kyrkans Utlandshjälp emot hjälp från utlandet till återuppbyggningen av Finland efter krigen. Nu är organisationen Finlands största inom utvecklingssamarbete och näst störst inom humanitärt arbete. Därför har vi en orsak att fira!
Utlandshjälpens 70-årsjubileum uppmärksammas på många sätt längs med det kommande året. Vi börjar med en jubileumslogo på vår webbsida. Själva årsdagen firas i september.
Här börjar det. Utlandshjälpen fick sin början år 1947 fastän namnet togs i bruk först år 1965. Finlands lutherska kyrka var då med om att grunda kyrkornas internationella biståndsnätverk, det Lutherska världsförbundet. Finland var i spillror efter flera år av krig, och Utlandshjälpen förmedlade hjälpen från utlandet. På bilden undertecknas stadgorna för det Lutherska världsförbundet i Lund i Sverige.
Foto: LWB Photo
Biafra och Vietnam får hjälp. I mitten av 1960-talet samlade Utlandshjälpen pengar till hjälparbetet utomlands genom den första Kom och hjälp-insamlingen. I början gick intäkterna till Biafra (nuvarande Nigeria) och Vietnam samt offer för jordbävningen i Peru och hungersnöden i Etiopien. På bilden syns matutdelningen i Biafra.
Bild: Lutherska Världsförbundet i Finland
Kändisar ställer upp. Pippi (Inger Nilsson) besökte Helsingfors två gånger år 1970 för att delta i Utlandshjälpens barnkalas, som ordnades till förmån för undernärda barn i Nigeria. Insamlingen fick ihop sammanlagt 45 000 mark.
Bild: Kyrkans Utlandshjälp
Kosovo i våra tankar. Kyrkans Utlandshjälp hjälpte jugoslaviska krigsoffer i Kosovo som en del av återuppbyggnaden av Mitrovica. Också finska ingenjörer deltog i projektet.
Bild: Martti Lintunen
Fokus på sköra stater. År 2016 var Utlandshjälpens budget cirka 40 miljoner euro, och arbetet riktar sig till de allra svagaste i sammanlagt kring 15 länder. Vi arbetar för allas rätt till fred, högklassig utbildning och en hållbar utkomst.
Hjälpen når fram till byn Bukhel i Nepal efter jordbävningen år 2015. Bild: Antti Helin
Kyrkans Utlandshjälp stöder matleveranser och utbildning i Aleppo och andra områden som drabbats värst av kriget i Syrien. I år har över 35 000 syrier dragit nytta av arbetet.
Kyrkans Utlandshjälp levererar mathjälp i samarbete med IOCC (International Orthodox Christian Charities). För 20 000 euro får man mat åt över 2 000 människor, och behovet är i praktiken konstant.
Med utbildningsarbetet vill Utlandshjälpen garantera en säker skolgång för barn och unga som är flyktingar inom Syrien. Från och med hösten 2015 har Utlandshjälpen stött över 2 000 barn och unga i skolan genom bland annat studiehandledning och stödundervisning. Många flyktingar har tvingats till långa avbrott i skolgången, och utan hjälp har de svårt att fortsätta i skolan.
Under år 2016 har över 35 000 människor i Syrien dragit nytta av Utlandshjälpens arbete.
Läs mera om arbetet i skolorna via den här länken:
Syriens hopp ligger i skolorna – de här ungdomarna kommer att återuppbygga landet
Stöd vårt arbete per textmeddelande:
Skicka meddelandet APU10 till numret 16499 (10€)
Ge en gåva via nätbanken:
Nordea IBAN FI33 1572 3000 5005 04. Meddelande: Syyria
Du kan också stöda syriska flyktingar via den här länken.
Bild: IOCC